Pipipi
Pipipi[2] (Mohoua novaeseelandiae) är en fågel i familjen mohuor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer, liksom övriga arter i familjen, enbart i Nya Zeeland. Fågeln minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.
Pipipi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Mohuor Mohouidae |
Släkte | Mohoua |
Art | Pipipi M. novaeseelandiae |
Vetenskapligt namn | |
§ Mohoua novaeseelandiae | |
Auktor | (Gmelin, 1789) |
Synonymer | |
Antipodkrypare Finschia novaeseelandiae |
Utseende och läte redigera
Pipipin är en liten brunaktig tätting. Ovansidan är brun med askgrått på ansikte och hals. Undersidan är ljust gräddbrun, ljusare än hos införda järnsparven. Den är större och har mer kontrast mellan grått ansikte och ljusare undersida än grå sångsmyg. Kontaktlätena är hårda och tjattrande, medan sången är kanariefågellik.[4]
Utbredning och systematik redigera
Fågeln förekommer i Nya Zeeland, i skogar på South Island och Stewart Island.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Familjetillhörighet redigera
De tre arterna i familjen mohuor har placerats i ett antal olika familjen inom åren, alltifrån australiska familjer som marksmygar, blåsmygar och taggnäbbar till gråfåglar, visslare (fåglar), mesar, timalior och Sylviidae.[5] DNA-studier visar dock att de tillsammans med de australiska sittellorna utgör en mycket gammal utvecklingslinje som utgör en basal grupp bland kråkfåglar med släktingar, med familjer som gyllingar, vangor, vireor och törnskator.[6][7] De har därför lyfts ut till en egen familj, Mohouidae.
Levnadssätt redigera
Pipipin hittas i alla möjliga skogstyper, där den rör sig i snabbt förflyttande konstant tjattrande flockar i trädtaket, utanför häckningstid ofta tillsammans med grå sångsmyg och gråryggig glasögonfågel. Arten är den huvudsakliga värden för boparasiten långstjärtad koel.[4]
Status redigera
Trots det begränsade utbredningsområdet och det faktum att den minskar i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. [1]
Namn redigera
På svenska har arten även kallats antipodkrypare.
Referenser redigera
- ^ [a b] Birdlife International 2011 Mohoua novaeseelandiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] Boles, W. (2020). Pipipi (Mohoua novaeseelandiae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pipipi1.01
- ^ Boles, W.E. (2007), Pachycephalidae (Whistlers), in “Handbook of the Birds of the World, volume 12, Picathartes to Tits and Chickadees”, (del Hoyo, J., A. Elliott, and D. Christie, eds.), Lynx Edicions, Barcelona, pp. 375-437.
- ^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
- ^ Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.
Externa länkar redigera
- Wikimedia Commons har media som rör pipipi.
- Wikispecies har information om Mohoua novaeseelandiae.
- Läten på xeno-canto.org