Philip Jackson Darlington Jr.
Philip Jackson Darlington Jr., född 1904, död 1983, var en amerikansk biolog. Hans forskningsområden var bland annat evolutionen, zoogeografin och skalbaggarnas taxonomi.[1]
Darlington utförde flera expeditioner till Colombia, Puerto Rico, Haiti, Kuba, Nya Guinea och Australien för att söka efter okända djurarter. Under en resa till Kap Yorkhalvön i nordöstra Australien hittade han pungdjuret Echymipera rufescens som innan endast var känt från Nya Guinea. Under 1940-talet var han ansvarig för insektssamlingen av ett museum som är kopplat till Harvard-universitetet (Museum of Comparative Zoology). Vid samma universitet blev han senare professor.[1]
Darlingtons två största publikationer är[1]:
- Zoogeography: The Geographical Distribution of Animals (1957)
- Biogeography of the Southern End of the World (1965)
Flera djurarter är uppkallade efter Darlington däribland kräldjuren Anolis darlingtoni, Celestus darlingtoni, Sphaerodactylus darlingtoni och Sphenomorphus darlingtoni samt fladdermusen Vespadelus darlingtoni.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Darlington”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 99
Externa länkar redigera
- Philip Jackson Darlington Jr., A Biographical Memoir by Edward O. Wilson