Perdita coldeniae är en biart som beskrevs av Philip Hunter Timberlake 1954[2][3]. Den ingår i släktet Perdita och familjen grävbin.[4][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Perdita coldeniae
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljGrävbin
Andrenidae
SläktePerdita
UndersläkteHeteroperdita[1]
ArtPerdita coldeniae
Vetenskapligt namn
§ Perdita coldeniae
AuktorTimberlake, 1954
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Perdita coldeniae är ett litet bi, hanen är något över 2 mm lång, honan ungefär en halv mm längre. Även vingarna är små; den längsta vingen (framvingen) är mellan 1,5 och knappt 2 mm lång. Det breda huvudet och mellankroppen är svarta med grönaktig metallglans som hos honan kan ha ett inslag av bronsfärg, hos hanen slå över i blåaktig metallglans. Munskölden (clypeus) är vit till gulaktig, medan området just ovanför den är vitaktigt hos honan, gul till blekgult hos hanen. Käkarna är vita med röda, eller hos hanen även bruna spetsar, Överläppen (labrum), som sitter under munskölden, mellan käkarna, är även den vit, medan antennerna är ljusbruna på ovansidan, gula på undersidan. På mellankroppen är benen gula med bruna fötter på de bakersta benen, medan vingarna är genomskinliga med gulbruna till bruna ribbor. Längst bak på mellankroppen (anatomiskt egentligen den första delen av bakkroppen) finns en bred, gul triangel. Bakkroppen är bärnstensfärgad eller sällsynt mer rent brunaktig, med vita kanter på tergit 1 till 5, hos hanen även på tergit 6.[a] Övre delen av ansiktet har tät, vit behåring; på resten av kroppen är hårbeklädnaden gles.[1]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar Mojaveöknen och Sonoraöknen i sydöstra Kalifornien, södra Nevada och västligaste Arizona i USA, och allra nordligaste Baja California i Mexiko. Arten är mycket vanlig.[1]

Ekologi redigera

Habitatet utgörs av torra biotoper som öknar, gärna med någon form av markstörning som bland annat vägrenar.[1]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer: Korgblommiga växter (som släktena Palafoxia och Pectis), strävbladiga växter (som släktena Tiquilia och Nama) samt pockenholtsväxter (släktet Larrea)[1][5]. Aktivitetsperioden är lång, från april till oktober.[1]

Som hos alla arter i släktet är Perdita colddeniae ett solitärt (icke-samhällsbyggande) bi, som bygger sina bon i sand eller sandjord.[6]

Anmärkningar redigera

  1. ^ Tergiter är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7. De numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f] Zachary M. Portman (Maj 2018). ”Foraging Behavior, Taxonomy, and Morphology of Bees (Hymenoptera: Apoidea), with an Emphasis on Perdita (Hymenoptera: Andrenidae)” (på engelska) (PDF, 11,1 Mb). Utah State University. sid. 68–76, 213. https://digitalcommons.usu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=8142&context=etd. Läst 7 januari 2019. 
  2. ^ [a b] Perdita coldeniae Timberlake, 1954” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=715957#null. Läst 9 januari 2019. 
  3. ^ P. H. Timberlake (1954). ”A Revisional Study of the Bees of the Genus Perdita F. Smith, With Special Reference to The Fauna of the Pacific Coast (Hymenoptera, Apoidea) Part I” (på engelska) (PDF, 25,9 Mb). University of California Press Berkely and Los Angeles. sid. 26. https://www.zportman.com/uploads/8/3/5/4/83540892/timberlake-1954-revisional-study.pdf. 
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/perdita+coldeniae/match/1. Läst 9 januari 2019. 
  5. ^ Perdita coldeniae Timberlake, 1954” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Perdita+coldeniae&flags=subgenus:. Läst 9 januari 2019. 
  6. ^ Zachary M. Portman, John L. Neff & Terry Griswold (2016). ”Taxonomic revision of Perdita subgenus Heteroperdita Timberlake (Hymenoptera: Andrenidae), with descriptions of two ant-like males” (PDF, 96,1 Mb). Zootaxa 4214 (1): sid. 3–6. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Zachary_Portman/publication/311843831_Taxonomic_revision_of_Perdita_subgenus_Heteroperdita_Timberlake_Hymenoptera_Andrenidae_with_descriptions_of_two_ant-like_males/links/585ccf4c08ae6eb8719d3de6/Taxonomic-revision-of-Perdita-subgenus-Heteroperdita-Timberlake-Hymenoptera-Andrenidae-with-descriptions-of-two-ant-like-males.pdf. Läst 10 december 2018.