Pehr Meurling
Pehr Meurling, född 7 juni 1707 i Kristdala församling, Kalmar län, död 23 februari 1794 i Kristdala församling, Kalmar län, var en svensk präst.
| Pehr Meurling | |
| Född | 7 juni 1707 Kristdala församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 februari 1794 (86 år) Kristdala församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1], politiker[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] Pastorsadjunkt, Kristdala församling (1735–1738)[1] Kyrkoherde, Kristdala församling (1738–1789)[1] | |
| Barn | Pehr Meurling (f. 1746) |
| Föräldrar | Olof Meurling[1] Maria Duræa[1] |
| Släktingar | Nicolaus Meurling (syskon) Jöns Meurling (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Pehr Meurling föddes 1707 i Kristdala församling. Han var son till kyrkoherden Olof Meurling i Kristdala församling och Maria Duraea. Meurling blev 1727 student vid Uppsala universitet och avlade filosofie kandidatexamen vid universitetet 1733. Han prästvigdes 7 juni 1735 och blev pastorsadjunkt i Kristdala församling. Meuling blev 14 juni 1738 kyrkoherde i Kristdala församling och 1765 prost. Han var riksdagsman för prästeståndet vid riksdagen 1765 och riksdagen 1771–1772. Meurling tog 6 juni 1789 tjänstledig på egen begäran. Han avled 1794 i Kristdala församling.[2]
Familj redigera
Meurling gifte sig 16 september 1736 med Johanna Westius (1714–1787), dotter till kyrkoherden Martinus Westius i Håbo-Tibble församling och Magdalena Tibelius. De fick tillsammans barnen docenten Mårten Gustaf Meurling (1737–1805) på Syserums säteri, Maria Elisabet Meurling (1738–1741), kyrkoherden Olof Meurling i Södra Vi församling, Maria Magdalena Meurling som var gift med kyrkoherden Magnus Constans Pontin i Torpa församling, Katarina Elisabet Meurling (1743–1743),, Katarina Elisabet Meurling som var gift med David Pontin i Hägerstads församling, kyrkoherden Pehr Meurling (1746-1826) i Kristdala församling, Ulrika Meurling (1748–1749) och Johan Jakob Meurling (1750–1751).[2]
Bibliografi redigera
- De principio moralitatis Aristotelicoa, pr. F. Törner, Uppsala 1730.[2]
Källor redigera
- Håhl, Johan Isaac (1846). Linköpings stifts herdaminne D. 2. Norrköping: Östlund & Berling. sid. 392. Libris 349897
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j] Johan Isaac Håhl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1846, s. 392, läst: 30 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1920-1932). Linköpings stifts herdaminne. 4. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 71-72. Libris 41150