Pasmajärvi
Pasmajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 4,8 meter djup, har en yta på 3,63 kvadratkilometer och befinner sig 314 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Pasmojoki.
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°46′33″N 22°07′54″Ö / 67.77583°N 22.13161°Ö |
SWEREF 99 TM | 7535210, 800462 |
Mått | |
Areal | 3,63 km² [1] |
Höjd | 314 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 10 km [2] |
Medeldjup | 2,4 m [1] |
Maxdjup | 4,8 m [1] |
Volym | 8 020 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
Utflöde | Vaikkojoki |
VattendragsID (VDRID) | 753758-177119 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE753396-176843) |
Övrigt | |
SjöID | 753396-176843 |
ID vattenförekomst | SE753396-176843 |
Vattenytans ID (VYID) | 753390-176677 |
Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 753372-176800 |
Namn | Utloppet av Pasmajärvi |
Areal | 59,69 km² |
Vattenytor | 5,77 km² |
Sjöprocent | 9,67 % |
Ackumulerad areal uppströms | 59,68 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Vaikkojoki |
VattendragsID (VDRID) | 753758-177119 |
Avstånd till havet | 332 km |
Medelhöjd | 337 m ö.h. |
Område nedströms | 753367-176872 |
Källor | [3][4][5] |
Delavrinningsområde redigera
Pasmajärvi ingår i det delavrinningsområde (753372-176800) som SMHI kallar för Utloppet av Pasmajärvi. Medelhöjden är 337 meter över havet och ytan är 59,69 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vaikkojoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 332 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (63 procent) och sankmarker (26 procent). Avrinningsområdet har 5,77 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 9,7 procent.[4]
Historia redigera
Pasmajärvi omnämns i gamla skattelängder som Passma Tresk (1559), Pasmo (1568), Pasma (1576, 1594) eller Passema träsk (1595). Sjön brukades av samer inom den historiska lappbyn Siggevara eller Lulebyn (Nederbyn), som omfattade den östra delen av Jukkasjärvi socken.[6]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724
Externa länkar redigera
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Pasmajärvi på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |