Otto Dicycle
Otto Dicycle var en tvåhjuling, vars hjul var monterade bredvid varandra och som rörde sig över trampdrevet. Hjulen hade i regel en diameter på 54 tum. Otto Dicycle uppfanns av Edouard Carl Friedrich Otto (1841–1905), som var en tysk-brittisk uppfinnare från Peckham i Surrey. Han fick i mars 1879 engelskt patent och i juli 1881 amerikanskt patent på konstruktionen.[1]
Birmingham Small Arms Company (BSA) tillverkade 1880-1883 953 exemplar, och de marknadsfördes också i Tyskland. Idén bakom konstruktionen var dess säkerhet, i jämförelse med den vid den tiden dominerande höghjulingen.
Fordonet drevs med vevpedaler och hade drift med två band, hjulen kunde riktas separat och bromsas ner via två roterande handtag. Cykeln kunde inte tippa bakåt tack vare en sporrstång på bakdelen.
Litteratur redigera
- Max J. B. Rauck, Gerd Volke och Felix R. Paturi: Mit dem Rad durch zwei Jahrhunderte. Das Fahrrad und seine Geschichte, AT Verlag, Aarau u. a. 1988, ISBN 3-85502-038-8
- Thomas Stevens: 20 000 Meilen mit dem Hochrad um die Welt. 1884–1886, Thienemann Edition Erdmann, Stuttgart 1984, ISBN 3-522-60670-1
- John Woodeford: The Story of the Bicycle, Routledge & Kegan, London 1970, ISBN 0-7100-6816-6
- Andrew Pattle och Wayne Mann: Mr Otto’s Bicycle .
Källor redigera
Noter redigera
- ^ John Woodeford, sidan 65
