Johan Oskar Andersson, född 20 maj 1844 i Trollhättan, död 6 januari 1891 i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Andersson var son till bruksförvaltaren Samuel Andersson. Han blev student i Uppsala universitet 1862, vid Teknologiska institutet 1863 och avlade sin examen där 1866. Därefter företog Andersson en utrikes studieresa 1869-70 och studerade under tiden bland annat vid École polytechnique i Paris och vid de tekniska högskolorna i Karlsruhe samt Zürich. Han företog vidare studieresor till Storbritannien 1871, till Skandinaviska industriutställningen i Köpenhamn 1872, till världsutställningen i Wien 1873 och senare till världsutställningarna 1883, 1888 och 1889. Andersson blev nivellörselev vid Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnvägsbyggnad 1864, var nivellör och ritare vid byggandet av Dalslands kanal 1865, filare och ritare vid Nydqvist & Holms mekaniska verkstad i Trollhättan 1866-1868 samt praktiserade vid Rosendahls fabrikers AB 1869. Han var lärare vid Teknologiska institutet 1870-77, blev sekreterare i Svenska slöjdföreningen 1877 och blev tekniskt biträde hos Generaltullstyrelsen samma år. 1885-88 var Andersson assistent vid Kungliga patentbyrån, och blev 1885 professor i mekanisk teknologi vid Kungliga Tekniska högskolan som efterträdare till Carl Hammar.


Källor redigera