Opritjnina
Opritjnina (ryska: опри́чнина) syftar på den tid i Rysslands historia mellan 1565 och 1572, då tsar Ivan IV:s inrikespolitik präglades av politisk repression av Tsarrysslands folk.
Ivan IV upprättade en hemlig polis på runt sex tusen man (kallade opritjniki), som utförde offentliga avrättningar och konfiskerade bojarernas ägor för att minska deras inflytande. Termen opritjnina används även om denna hemliga organisation[1] liksom om det landområde inom vilket Tsaren under perioden direkt härskade och inom vilket hans opritjniki verkade.[2]
Termen opritjnina, som Ivan myntade för denna åtgärd, härrör från det ryska ordet opritj (ryska: опричь, skilja från, göra olik, utom) med den ursprungliga betydelsen livgeding, Ivan betraktade sig nämligen som änkling (!) efter sin avlidna första hustru Anastasia Romanovna, som han sörjde djupt.[3] Begreppet lever kvar i dag på grund av kopplingen till dess utförare opritjnikerna, broderskapet som Ivan utsåg med uppgiften att kontrollera tsardömets områden. Opritjnikerna fick fria händer, och drog igång ett terrorvälde som bland annat fullständigt ödelade den gamla handelsstaden Novgorod.
Uppkomst redigera
Tsar Ivan IV startade livländska kriget 1558, när Livländska konfederationen vägrade betala sin tribut till Ryssland. Kriget om Livland kom att utkämpas mellan 1558 och 1583 i dagens Estland och Lettland, där Tsarryssland stod inför en blandad koalition bestående av Danmark-Norge, Sverige och Polsk-litauiska samväldet. Fram till 1578 dominerades området av Ryssland med tidiga militära framgångar i Dorpat (Tartu) och Narva. Rysslands upplösning av Livländska federationen fick Polen-Litauen att gå in i konflikten, medan Sverige och Danmark gick in mellan 1559 och 1561. Svenska Estland bildades trots ständiga ryska fälttåg i området.
Konsekvenser redigera
Opritjnina visade sej bli ett fiasko. Kriget med grannstaterna skapade i inledningsskedet oroliga förhållanden. Till följd av terrorn i områdena direkt under Ivan valde många bönder att fly till andra delar av landet. Då stora deler av landets bästa jord blev liggande i träda, steg spannmålspriserna till det tiodubbla, med resultatet att Ryssland blev än mer destabiliserat. Systemet var lyckosamt så tillvida att det skrämde folket till full underkastelse under tsaren. De ekonomiska följderna var dock så omfattande att Ivan tvingades överge projektet 1572.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Oleg Gordievsky and Christopher Andrew (1999). KGB: The Inside Story of its intelligence operations from Lenin to Gorbachev (ryskspråkiga utgåvan , Moskva, Centerpoligraph, ISBN 5-227-00437-4, sid 21)
- ^ Walter Leitsch. "Russo-Polish Confrontation" i Taras Hunczak, ed. "Russian Imperialism". Rutgers University Press (1974). s.140
- ^ Учебник „История России“, МГУ им. М. В. Ломоносова, Исторический факультет, 4-е издание, А. С. Орлов, В. А. Георгиев, Н. Г. Георгиева, Т. А. Сивохина».