Norums socken i Bohuslän ingick i Inlands Nordre härad, ingår sedan 1971 i Stenungsunds kommun och motsvarar från 2016 Norums distrikt.

Norums socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradInlands Nordre härad
KommunStenungsunds kommun
Bildadmedeltiden
Area31 kvadratkilometer
Upphov tillNorums landskommun
Norums församling
MotsvararNorums distrikt
TingslagInlands tingslag (–)
Inlands norra tingslag ()
Inlands Nordre tingslag (–)
Karta
Norums sockens läge i Västra Götalands län.
Norums sockens läge i Västra Götalands län.
Norums sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°03′11″N 11°51′10″Ö / 58.05305556°N 11.85277778°Ö / 58.05305556; 11.85277778
Koder, länkar
Sockenkod1584
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Norums distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 30,70 kvadratkilometer varav 30,01 land.[1] År 2000 fanns här 11 128 invånare.[2] Tätorterna Strandnorum, Hallerna, Stenungsön samt en del av Stenungsund med sockenkyrkan Norums kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Norums socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Norums församling och för de borgerliga frågorna bildades Norums landskommun. I landskommunen inrättades 1919 municipalsamhället Stenungsund. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stenungsunds landskommun som 1971 ombildades till Stenungsunds kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Norum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Nordre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Livkompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och natur redigera

Norums socken ligger närmast öster Stenungsund och innersta delen av Hakefjorden och Askeröfjorden med öar som Stora Askerön och Stenungsön. Socknen är en småkuperad odlingsbygd.[5][1][6]

I socknen finns naturreservatet Södra Stenungsön och naturvårdsområdet Stenungsundskusten som delas med Jörlanda socken. Båda ingår i EU-nätverket Natura 2000.

I Stenungsund fanns förr ett gästgiveri.[7]

Fornlämningar redigera

Cirka 70 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns nära 70 gravrösen. Från järnåldern finns fem gravfält.[5][8][9][6]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningen ökade från 933 1810 till 10 728 1990. Den stora expansionen skedde mellan 1960 då folkmängden fortfarande var 2 650 personer och 1970 då den redan ökat till 8 201.[10]

Namnet redigera

Namnet skrevs 1388 Noräima och kommer från bebyggelsen vid kyrkan. Efterleden är hem, 'boplats; gård' eller 'bygd'. Förleden nor, 'förträngning, trångt ställe' syftande på dalens form vid bebyggelsen.[11][12]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Norum socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  4. ^ Administrativ historik för Norum socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Stenungsund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Norums socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Norums socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Folkmängd 1810-1890 Norum i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 5 juni 2016)
  11. ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, s. 289.
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera