Norra flygkommandot (FK N) var ett flygkommando inom svenska flygvapnet som verkade åren 1994–2000. Förbandsledningen var förlagd i Luleå garnison i Luleå.[2][3]

Norra flygkommandot
(FK N)
Vapen för Norra flygkommandot tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnNorra flygkommandot
Datum1994–2000
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypKommando
RollStridsledning och luftbevakning
Del avNorra militärområdet [a]
FöregångareLuftförsvarssektor Nedre Norrland,
Luftförsvarssektor Övre Norrland
EfterföljareFlygvapnets taktiska kommando
StorlekLedningsstab
HögkvarterLuleå garnison
FörläggningsortLuleå, Söderhamn, Östersund
Marsch"Vingar över Norrland" (Granath) [b]
Befälhavare
FlygkommandochefGöte Pudas [c]
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
JaktflygplanJA 37
EnhetsflygplanAJSF 37, AJSH 37
SpaningsflygplanSF 37, SH 37
SkolflygplanSk 37

Historik redigera

Norra flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Norra militärområdet (Milo N). Norra flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar över elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Jämtlands flygflottilj (F 4) och Norrbottens flygflottilj (F 21) blev storsektorer, med benämning F 4/Se NN (Sektor Nedre Norrland) respektive F 21/Se ÖN (Sektor Övre Norrland. Tillsammans ansvarade de för luftövervakningen över norra Sverige. I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret för luftförsvarssektorerna skulle istället tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.[4]

Den 1 juli 1993 bildades tre regionala ledningsorganisationer. Med det avvecklades luftförsvarssektorsstaben vid F 4, medan staben vid F 21 bildade embryot till Norra flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 21 Luleå, som benämndes F 21/FK N. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N).

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas.[4]

Norra flygkommandot kom genom försvarsbeslutet 2000 att avvecklas tillsammans med det två andra flygkommandona den 30 juni 2000. Dessa ersattes den 1 juli 2000 av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).

Ingående enheter redigera

Mellan den 1 juli 1994 och 30 juni 2000 ingick följande stridsflygförband i Norra flygkommandot. Hälsinge flygflottilj utgick dock den 30 juni 1998.

Heraldik och traditioner redigera

Norra flygkommandot antog den 27 september 1994 "Vingar över Norrland" (Granath) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 13 juni 1996. Marschen har inte övertagits av något annat förband efter att flygkommandot upplöstes.[1]

Materiel vid förbandet redigera

De flygplan som ingick i flygkommandot tillhörde formellt de ingående flygflottiljerna.

Attackflygplan

Jaktflygplan

Skolflygplan

Spaningsflygplan

Förbandschefer redigera

Kommandochefer redigera

Förbandschefen titulerades kommandochef och hade åren 1994–1999 tjänstegraden överste av första graden.

Stabschefer redigera

  • 1994–2000: ???

Namn, beteckning och förläggningsort redigera

Namn
Norra flygkommandot 1994-07-01 2000-06-30
Avvecklingsorganisation 2000-07-01 2001-01-01
Beteckningar
FK N 1994-07-01 2000-06-30
Förläggningsorter och baser
Luleå garnison (F) 1994-07-01 2001-01-01

Se även redigera

Referenser redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ Åren 1994–2000 var flygkommandot underställt chefen för Norra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs den 27 september 1994, fastställdes den 13 juni 1996.[1]
  3. ^ Göte Pudas blev sista chefen för flygkommandot.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 33
  2. ^ Braunstein (2005), s. 15,18,19
  3. ^ Kjellander (2013), s. 25
  4. ^ [a b] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

Tryckta källor redigera

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1