Normalna Bloudkova skakalnica (sv. Bloudeks normalbacke) (också kallad Skakalnica Stano Pelan eller också Srednija) är en hoppbacke i Planica i Slovenien. Med K-punkt 90 meter och backstorlek (Hill Size) 100 meter, är den Planicas tredje största backe efter skidflygningsbacken Letalnica (Letalnica bratov Gorišek) och Bloudkova Velikanka (sv. Bloudeks stora backe).

Normalna Bloudkova skakalnica
Backarna i Planica 2007. Normalbacken till höger.
PlaceringPlanica Slovenien Slovenien
TypHoppbacke
ÄgareŠD Planica
KonstruktörStanko Bloudek
PlanstorlekK90/H100
Datum
Invigd1949
Stängd2007

Historia redigera

Normalbacken i Planica restes 1949. Stanko Bloudek, som också hade konstruerat Bloudkova Velikanka tillsammans med Stane Rožman, konstruerade normalbacken som senare uppkallades efter honom. I perioden 1980 till 1994 arrangerades deltävlingar i världscupen i Normalna Bloudkova skakalnica. Hans Millonig från Österrike vann första världscuptävlingen i backen, 21 mars 1980. Andreas Goldberger från Österrike vann allra sista världscuptävlingen i backen 11 december 1994. Kontinentalcupen arrangerades i Normalna Bloudkova skakalnica från 2005, också för kvinnor. Anette Sagen från Norge vann de två deltävlingarna i kontinentalcupen för kvinnor 2005.

Normalna Bloudkova skakalnica stängdes 2007 och revs sedan.

Planica konkurrerar om att få arrangera Skid-VM 1917. Planer finns på att renovera backarna i Planica och bygga en längdåkningsarena i anknytning till backarna. Planica Nordic Center är tänkt som arena om Planica tilldelas Skid-VM 2017.

Backrekord redigera

Officiellt backrekord i backen tillhörde hemmahopparen Bine Zupan som hoppade 110,0 meter 13 mars 2004. Backrekordet för kvinnor sattes av Anette Sagen i European Youth Olympic Festival (EYOF) 29 januari 2003 då hon hoppade 105,5 meter.

Viktiga tävlingar redigera

Datum Vinnare Andra plats Tredje plat Tävling
21 mars 1980   Hans Millonig, Österrike   Armin Kogler, Österrike   Primož Ulaga, Jugoslavien Världscup
21 mars 1981   Jari Puikkonen, Finland   Horst Bulau, Kanada   Axel Zitzmann, Östtyskland Världscup
27 mars 1982   Ole Bremseth, Norge   Per Bergerud, Norge   Massimo Rigoni, Italien Världscup
26 mars 1983   Matti Nykänen, Finland   Primož Ulaga, Jugoslavien   Olav Hansson, Norge Världscup
24 mars 1984   Jens Weissflog, Östtyskland   Mike Holland, USA   Janusz Malik, Polen Världscup
22 mars 1986   Matti Nykänen, Finland   Andreas Felder, Österrike   Franz Neuländtner, Österrike Världscup
26 mars 1988   Primož Ulaga, Jugoslavien   Pavel Ploc, Tjeckoslovakien   Ernst Vettori, Österrike Världscup
25 mars 1989   Jens Weissflog, Östtyskland   Andreas Felder, Österrike   Ari-Pekka Nikkola, Finland Världscup
11 december 1993   Espen Bredesen, Norge   Takanobu Okabe, Japan   Andreas Goldberger, Österrike Världscup
10 december 1994   Kazuyoshi Funaki, Japan   Andreas Goldberger, Österrike   Janne Ahonen, Finland Världscup
11 december 1994   Andreas Goldberger, Österrike   Mika Laitinen, Finland   Lasse Ottesen, Norge Världscup

Källor redigera