Nils Fredrik Brahe
Nils Fredrik Brahe, född den 22 juli 1812 i Stockholm, död den 14 december 1850 i Stockholm, var en svensk greve, hovstallmästare och militär.
Nils Fredrik Brahe | ||
---|---|---|
Nils Fredrik Brahe i uniform för en kornett vid Livgardet till häst. Avporträtterad av Olof Johan Södermark 1829. | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1812-1850 | |
Tidsperiod | 1836-1850 | |
Utnämnd av | Karl XIV Johan | |
Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Försvarsgren | Kavalleriet | |
Land | Sverige | |
Tjänstetid | 1826-1846 | |
Enhet | Livgardet till häst | |
Utmärkelser | Nordstjärneorden | |
| ||
Personfakta
| ||
Personnamn | Nils Fredrik | |
Född | 22 juli, 1812 Stockholm | |
Död | 14 december 1850 (38 år) Stockholm, Sverige | |
Begravd | Östra Ryds kyrka | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Brahe | |
Sätesgård | Skoklosters slott Rydboholms slott | |
Far | Magnus Fredrik Brahe | |
Mor | Aurora Wilhelmina Koskull | |
Släktingar | Magnus Brahe | |
Familj
| ||
Gift | 10 mars 1836 Stockholm | |
Make/maka | Hedvig Elisabet Maria Amalia Piper | |
Barn | 6 barn | |
Biografi redigera
Han var son till Magnus Fredrik Brahe och Aurora Wilhelmina Koskull och halvbror till Magnus Brahe.[1]
Nils Fredrik Brahe utbildades enligt gamla adliga traditioner. Han studerade i Uppsala 1827–1831. Han läste romersk historia, tyska och franska och övade ridning, fäktning och dans. Efter studierna tjänstgjorde Brahe vid hovet och 1836 blev han hovstallmästare och fick i samband med detta disponera kung Karl XIV Johans villa Sirishov på Djurgården i Stockholm. Samma år gifte sig Nils Fredrik Brahe med Hedvig Elisabet Maria Amalia Piper (1808–1886). De fick tillsammans sex barn, varav två var Nils Claës Brahe (1841–1907) och Magnus Per Brahe (1849–1930).[2] [1]
När Nils Fredrik Brahes halvbror Magnus Brahe dog 1844 tog Nils Fredrik Brahe över som fideikommissarie på Skoklosters slott.[2].
Nils Fredrik dog den 14 december 1850 i Stockholm, jordfäst i Klara kyrka den 28 december 1850, och därefter gravsatt i familjens gravkapell i Östra Ryds kyrka.
Referenser redigera
- ^ [a b] Inger Olovsson, Gösta Sandell (2015). Skokloster – Människorna & Slottet. Skoklosters slott. ISBN 978-91-637-7047-0
- ^ [a b] Losman, Arne (1994). I grevarnas tid – en Brahe-historia genom 400 år. Skoklosters slott. ISBN 91-630-2798-4