Michael Hartenbeck den äldre

svensk domkyrkoorganist i Västerås och Uppsala

Michael Hartenbeck den äldre, född 1618 i Västerås församling, död 1650, var domkyrkoorganist i Uppsala församling 1639–1642 och i Västerås församling 1644–1650.

Michael Hartenbeck den äldre
Född1618[1][2]
Vårfrukyrka församling[1], Sverige
Död1650[1][2]
Medborgare iSverige[1][2]
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningOrganist[1][2], spelman[1]
Befattning
Domkyrkoorganist, Uppsala domkyrkoförsamling (1639–1642)[1][2]
Organist, Norrköpings S:t Olofs församling (1642–1644)[1]
Domkyrkoorganist, Västerås domkyrkoförsamling (1644–1650)[1][2]
ArbetsgivareUppsala domkyrkoförsamling (1639–1642)[1][2]
Norrköpings S:t Olofs församling (1642–1644)[1]
Västerås domkyrkoförsamling (1644–1650)[1][2]
BarnMichael Hartenbeck den yngre (f. 1646)[1][2]
FöräldrarHans Hartenbeck den äldre[1][2]
SläktingarHans Hartenbeck den yngre (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Michael Hartenbeck föddes 1618 i Västerås församling. Han var son till domkyrkoorganisten Hans Hartenbeck den äldre i Västerås. Hartenbeck var 1639–1640 elev till organist Peter Hasse den äldre vid S.t Mariakyrkan i Lübeck.[3] Han blev 22 april 1639 domkyrkoorganist i Uppsala församling och skrev in sig samma år vid Västmanlands-Dala nation, Uppsala universitet.[4] Under tiden i Uppsala hade han även privilegium som spelman. 1642 slutade han som domkyrkoorganist och blev 1 mars 1642 organist i Sankt Olofs församling i Norrköping. Han stannade där till 1644 och blev samma år domkyrkoorganist i Västerås församling. Hartenbeck avled 1650.[3]

Familj redigera

Hartenbeck gifte sig 1644 med Margareta Larsdotter. De fick tillsammans barnen Michael Hartenbeck den yngre (född 1646), Catarina (född 1647) och Hans (född 1649).[4]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 285, 466, 470, läst: 31 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Josef Sjögren, Organisterna i Västerås stift, 1958, s. 105, läst: 31 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dahlström, Fabian (2013). Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850. Åbo: Åbo Akademi. sid. 285, 466, 470. Libris 13893340. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5&isAllowed=y 
  4. ^ [a b] Sjögren, Josef (1958). Organisterna i Västerås stift. Stockholm: Nordiska museet. sid. 105. Libris 361323