Ej att förväxla med Max von Schenkendorf.

Max von Schenckendorff, född 24 februari 1875 i Prenzlau, död 6 juli 1943 i Krummhübel, var en tysk general. Från 1941 till sin död 1943 var von Schenckendorff befälhavare för Armégrupp Mittes bakre linjer.

Max von Schenckendorff
General Max von Schenckendorff.
På höger bröstficka bär von Schenckendorff Tyska korset i guld.
Information
Född24 februari 1875
Prenzlau, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död6 juli 1943 (68 år)
Krummhübel, Tyskland
I tjänst för Kejsardömet Tyskland
Weimarrepubliken
Tredje riket
FörsvarsgrenHeer
Tjänstetid1894–1943
Grad General (1940)
BefälBefälhavare för Armégrupp Mittes bakre linjer (1941–1943)
Slag/krigFörsta världskriget
Andra världskriget
UtmärkelserTyska korset i guld
RelationerHustru: Lena Sophie von Langendorf (giftermål 1904)
Barn: en son, fyra döttrar

Biografi redigera

Under Operation Barbarossa vinnlade sig Wehrmacht särskilt om att säkra arméns bakre områden. Krigsmakten samarbetade nära med Sicherheitsdienst (SD) och Geheime Feldpolizei (GFP) för att undanröja säkerhetshot. von Schenckendorff anordnade en fältkonferens i Mogiljev i september 1941, vid vilken han lade fram kravet på fullkomlig utplåning av motståndet mot den tyska ockupationen. Det var av största vikt att döda sovjetiska politiska kommissarier, så kallade politruker, så fort de greps samt att inhämta underrättelser från lokala kollaboratörer. Därutöver yttrade von Schenckendorff, att judarna omedelbart måste utrotas.[1]

Vid konferensen närvarade bland andra befälhavaren för Einsatzgruppe B Arthur Nebe, Högre SS- och polischefen Erich von dem Bach-Zelewski, befälhavaren för Polizei-Regiment Mitte Max Montua, befälhavaren för SS-Kavallerie-Brigade Hermann Fegelein och befälhavaren för SS-Kavallerie-Regiment 1 Gustav Lombard. Konferensen kom att leda till en dramatisk intensifiering av massmordetjudar och andra civilpersoner i de av Tyskland ockuperade sovjetiska områdena.[2]

Max von Schenckendorff avled av en hjärtattack i Krummhübel den 6 juli 1943.[3]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Klee 2007, s. 531. ”[S]ofort ausgerottet werden”.
  2. ^ Beorn 2014, s. 101–106.
  3. ^ Klee 2007, s. 531.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Beorn, Waitman Wade (2014) (på engelska). Marching into Darkness: the Wehrmacht and the Holocaust in Belarus. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. ISBN 978-0-674-72550-8 
  • Hasenclever, Jörn (2010) (på tyska). Wehrmacht und Besatzungspolitik in der Sowjetunion: Die Befehlshaber der rückwärtigen Heeresgebiete 1941–1943. Paderborn: Schöningh. ISBN 978-3-506-76709-7 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Stahel, David (2015) (på engelska). The Battle for Moscow. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-1-107-08760-6 

Externa länkar redigera