Martin Erik Ahlman
Martin Erik Ahlman, född 3 december 1773 i Lomma församling, Lund,[3] död 7 april 1844, på samma ort,[4] var en svensk teolog, präst och rektor för Lunds universitet.[5]
| Martin Erik Ahlman | |
 Oljemålning av Nils Blommér | |
| Född | 3 december 1773[1] Lomma församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 april 1844[1] (70 år) Lomma församling, Sverige |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[1]  |
| Sysselsättning | Teolog[2] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Gift med | ogift[1] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Ahlman föddes som son till, den på sin tid berömda, kyrkoherden Johan Ahlman (1727–1786) från Lund[6] och prästdottern Katarina Margareta Åkerman.[4] Fram till 13 års ålder undervisades han av fadern i hemmet.[5] Efter faderns död fortsatte Ahlman studierna i hemstaden Lund,[5] där han tog studenten 1788 tog studenten.[7] Den 2 juni 1793[4] blev han filosofie magister,[7] och 1799 prästvigdes han.[7] Därefter verkade Ahlman som huspredikant hos häradshövdingen Cederkrantz.[5] År 1803 blev han docent i ekonomi vid Lunds universitet.[7] År 1810 blev Ahlman extra ordinarie adjunkt och 1812 direktor[7] för det då nyligen inrättade teologiska seminariet. Samma år blev han utnämnd till kyrkoherde i Lomma,[5] en befattning som normalt biskopen innehade. För att Ahlman skulle kunna få en inkomst avstod vännen, den dåvarande biskopen, Wilhelm Faxe denna post till förmån för Ahlman.[5]
År 1813 flyttades kyrkoherdebefattningen från Lomma till Vallkärra och Stångbys pastorat.[5] År 1816 blev Ahlman professor i dogmatik och moralteologi.[7] I denna egenskap verkade han i 28 år som lärare och lyckades därunder i att höja och reformera den teologiska bildningen.[4]
I sin teologiska åskådning var Ahlman starkt påverkad av Kant, hos vilken han fann en "förnuftets religionslära", som han kompletterade med "kristendomens positiva grundläror". I sin "moralteologiska" framställning försökte han fylla ut Kants aktning för lag med kärlek. När han senare kom i kontakt med den så kallade spekulativa teologin tog han bestämt avstånd från denna.[4]
Ahlman författade bland annat Förslag till fred mellan olika tänkande teologer (1828), Om Jesu syndfrihet (1830), Inledning till moralteologien (1832), alla i "Theologisk quartalskrift" och jämte andra uppsatser intagna i Theologiska skrifter (1841) samt Om den så kallade speculativa dogmatikens förhållande till den rena evangeliska läran (1843).[4]
Ahlman var bror till professorn i orientaliska språk, och sedermera rektorn för Malmö Latinskola, George Richard Ahlman (1768-1838).[6]
Ahlman begravdes den 17 april 1844 på Norra kyrkogården i Lund.[8]
Bibliografi i urval redigera
Se även redigera
| Akademiska titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Anders Otto Lindfors |
Rektor för Lunds universitet 1823 − 1824 |
Efterträddes av Fredrik Johan Cederschiöld |
Referenser redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ahlman, Martin Erik, 1904–1926.
Fotnoter redigera
- ^ [a b c d e] Martin Eric Ahlman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 11541360X, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ArkivDigital: Lunds domkyrkoförsamling (M) CI:4 (1773-1799). sid. 23
- ^ [a b c d e f] Aulén, G.: Martin Eric Ahlman i Svenskt biografiskt lexikon (1918)), hämtad 2017-01-11
- ^ [a b c d e f g] Magnus Laurits Ståhl (5 maj 1834). ”Biographiske underrättelser om professorer vid kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid”. Littorins förlag. https://books.google.se/books?id=lQIRN9VRBHQC&hl=sv&pg=PA350#v=onepage&q=Ahlman&f=false. Läst 5 maj 2024.
- ^ [a b] [Ahlman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5616, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-01-23]
- ^ [a b c d e f] Lunds stifts Herdaminne, del 1, sid 316, på Google Books
- ^ ArkivDigital: Lunds domkyrkoförsamling (M) FI:4 (1844-1861). sid. 9