Marius Hægstad
Kristofer Marius Hægstad, född den 15 juli 1850 i Ålesund (Borgund), Sunnmøre, död den 21 november 1927 i Oslo, var en norsk språkforskare. Han var far till Leiv och Olav Heggstad.
| Marius Hægstad | |
 | |
| Född | 15 juli 1850[1][2] Ålesund, Norge |
|---|---|
| Död | 21 november 1927[1][3] (77 år) |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Politiker, språkvetare, filolog |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1883–1885, Nordre Trondhjem (1883–1885)[4] Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1886–1888, Nordre Trondhjem (1886–1888)[5] Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1889–1891, Nordre Trondhjem (1889–1891)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1892–1894, Nordre Trondhjem (1892–1894)[7] Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1895–1897, Nordre Trondhjem (1895–1897)[8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1898–1900, Nordre Trondhjem (1898–1900)[9] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Politiskt parti | |
| Venstre | |
| Barn | Olav Heggstad (f. 1877) Leiv Heggstad (f. 1879) Sigvat Heggstad (f. 1885) |
| Utmärkelser | |
| Fridtjof Nansens belønning for fremragende forskning, historisk-filosofiska klassen (1914) | |
| Redigera Wikidata | |
Hægstad blev student 1869, var 1874-1884 föreståndare för Namsos borgar- och folkskola, förestod därefter en folkhögskola i Namsos och anställdes 1892 som rektor vid realskolan och inspektor för folkskolan i Steinkjer. År 1899 blev han professor i landsmål och dess dialekter vid Kristiania universitet. Hægstad uppsatte och redigerade ett par lokaltidningar. Hans språkvetenskapliga arbeten är följande, vilkas utgivning bekostats av Videnskabsselskabet i Kristiania: Gamalt Trøndermaal fyre 1350 (1899), Hildinakvadet (1900), Maalet i dei norske kongebrev fraa 1200 til reformationen (1902), Latinsk skrift paa gamalnorsk maal (1906), Gamalnorsk fragment af Henrik Harpestreng (samma år) och Vestnorske maalføre fyre 1350, I. Nordvestlandsk (1907). 2:a delen (Sudvestlandsken) behandlar fornnorskan i Bergens och Kristiansands stift samt i kolonierna i Västerhavet. Tillsammans med professor Alf Torp utgav han Gamalnorsk ordbok med nynorsk tydning (1909).
Han avgick 1920 från professuren. Av Vestnorske maalføre fyre 1350, II. Sudvestlandsk utkom 3 band: Rygiamaal (1915), Indre sudvestlandsk (1916), Sudvestlandske yvergangsmaal, Færöymaal (1917); det återstående bandet skall behandla isländskan. Hægstads vetenskapliga verksamhet var företrädesvis inriktad på undersökning av de norska folkmålens utveckling under äldre tid. Med utgångspunkt i medeltida skriftalster, som kunnat säkert lokalbestämmas (särskildt diplom), lyckades det honom att fastställa de typiska kännetecknen för språket i olika bygder, dialekternas gränser och litterära betydelse samt huvuddragen av det levande talspråkets förändringar, särskilt med hänsyn till ljud- och formgestalt. Hægstads arbeten utmärks för grundlighet och pålitlighet; för norsk språkhistoria är de av grundläggande betydelse. Under yngre år utvecklade Hægstad livlig politisk verksamhet, bland annat som redaktör (för tidningen "Nordtrønderen") och stortingsman (1892-1894 och 1897-1900). Framför allt framträdde han som outtröttlig och framgångsrik förkämpe för "landsmålet". En följd av år var han ordförande i Det norske samlaget. Hægstad var den förste professor, som höll sina föreläsningar på landsmål. Han författade även den första skolgrammatikan för detta språk, Norsk maallæra (1879; 11:e upplagan 1920).
Källor redigera
- Haegstad, Kristofer Marius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Kristoffer Marius Hægstad, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 421, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 27, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 446, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 465, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 485, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 505, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 529, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 552, läs online.[källa från Wikidata]