Maria Pawlikowska-Jasnorzewska
Maria Janina Teresa Pawlikowska-Jasnorzewska (uttal: [pavlikɔʹfskajaznɔʒɛʹfska][7]), född Kossak den 24 november 1891 i Kraków, död den 9 juli 1945 i Manchester, Storbritannien, var en polsk poet och dramatiker. Hennes diktning är ofta självironisk, med vardagspsykologiskt djup, och ensamhet och undergång är återkommande motiv i hennes författande.[7] Hon bodde under andra världskriget som flykting i Storbritannien.
| Maria Pawlikowska-Jasnorzewska | |
 | |
| Född | 24 november 1891[1][2][3] Kraków[4] |
|---|---|
| Död | 9 juli 1945[1][2][3] (53 år) Manchester[5] |
| Medborgare i | Cisleithanien och Andra polska republiken |
| Sysselsättning | Poet[6], dramatiker[6], författare |
| Föräldrar | Wojciech Kossak |
| Utmärkelser | |
| Polska litteraturakademins gyllene lagerblad Polens gyllene förtjänstkors | |
| Redigera Wikidata | |
Asteroiden 4114 Jasnorzewska är uppkallad efter henne.[8]
Biografi redigera
Pawlikowska-Jasnorzewska var dotter till målaren Wojciech Kossak. I sin ungdom både målade och skrev hon, men efter att hon gifte sig med sin andra make, Jan Pawlikowski, tog diktandet överhanden. Efter skilsmässan från Pawlikowski 1929 anslöt sig Pawlikowska till den så kallade Skamandergruppen, vars medlemmar ville skapa ett poesispråk som skildrade den moderna människans vardag, utan att för den sakens skull vilja gå utanför diktandets traditionella ramar.[9] Bland annat i hennes diktsamlingar Niebieskie migdały ('Blå mandlar', 1922) och Paryż ('Paris', 1929) är ensamhets- och undergångsstämningar återkommande teman.[7]
Från 1924 skrev Pawlikowska-Jasnorzewska även dramer. Hennes verk behandlade ofta kontroversiella ämnen, såsom abort, utomäktenskapliga förhållanden och incest, och hon jämfördes ofta med Oscar Wilde, George Bernard Shaw och Stanisław Ignacy Witkiewicz. Totalt skrev Pawlikowska-Jasnorzewska tolv diktsamlingar och 15 dramer. 1980 års Nobelpristagare i litteratur, Czesław Miłosz, kallade henne för en "polsk Sapfo".
Vid krigsutbrottet 1939 flydde Pawlikowska-Jasnorzewska till Storbritannien tillsammans med sin tredje make, Stefan Jasnorzewski. Där insjuknade hon i bencancer och avled 1945, 53 år gammal.[10]
Bibliografi redigera
- Niebieskie migdały, Kraków 1922
- Różowa magia, Kraków 1924
- Narcyz, 1926
- Szofer Archibald. Komedi i 3 akter, premiär: Warszawa, Nya teatern 1924, publicering: "Świat" 1924 (# 45–52)
- Kochanek Sybilli Thompson. Futuristisk fantasi i 3 akter, premiär: Kraków, J. Słowacki-teatern 1926
- Pocałunki, Warszawa 1926
- Dancing. Karnet balowy, Warszawa 1927
- Wachlarz, Warszawa 1927
- Cisza leśna, Warszawa 1928
- Paryż, Warszawa 1929
- Profil białej damy, Warszawa 1930
- Egipska pszenica. Pjäs i 3 akter, premiär: Kraków, J. Słowacki-teatern 1932
- Mrówki (myrmeis). Pjäs i 3 akter, premiär: Kraków, J. Słowacki-teatern 1936
- Referat. Fars i 3 akter, premiär: Kraków, J. Słowacki-teatern: Polsk TV 1968, publicering: "Dialog", 1979
- Zalotnicy niebiescy. Pjäs i 3 akter, premiär: Warszawa, Nya teatern 1933, publicering: Kraków 1936
- Surowy jedwab, Warszawa 1932
- Powrót mamy. Komedi i 3 akter, premiär: Warsaw, Nya teatern 1935
- Śpiąca załoga, Warszawa 1933
- Dowód osobisty. Komedi i 3 akter, premiär: Warszawa, Nya teatern 1936
- Nagroda literacka. Komedi i 4 akter, premiär: Warszawa, Nya teatern 1937
- Balet powojów, Warszawa 1935
- Biedna młodość, radiopjäs, Polska radion 1936
- Pani zabija pana, radiopjäs, Polska radion 1936
- Krystalizacje, Warszawa 1937
- Złowrogi portret, radiopjäs, Polska radion 1937
- Baba-dziwo. Dramakomedi i 3 akter, premiär: Kraków, J. Słowacki-teatern 1938, publicering: "Dialog" 1966
- Dewaluacja Klary. Komedi i 3 akter, premiär: Poznań, Teatr Polski 1939
- Popielaty welon. Fantazja sceniczna w 9 obrazach, premiär: Warzawa, Teatr Narodowy 1939
- Szkicownik poetycki. Warzawa 1939
- Gołąb ofiarny, dikter, Glasgow 1941
- Róża i lasy płonące. London 1941
- Czterolistna koniczyna albo szachownica. London, 1980
Referenser redigera
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Maria Pawlikowska-Jasnorzewska, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Maria Jasnorzewska, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, Maria Pawlikowska-Jasnorzewska, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Maria Pawlikowska-Jasnorzewska - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maria-pawlikowska-jasnorzewska. Läst 4 januari 2022.
- ^ ”Minor Planet Center 4114 Jasnorzewska” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4114. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Polens litteratur”. Store norske leksikon. https://snl.no/Polens_litteratur. Läst 30 januari 2017.
- ^ ”A Legend of Polish literature”. maria-pawlikowska-jasnorzewska.com. http://maria-pawlikowska-jasnorzewska.com/about-her/. Läst 30 januari 2017.