Magda Szabó
Magda Szabó, född 5 oktober 1917 i Debrecen i Österrike-Ungern, död 19 november 2007 i Kerepes i Ungern, var en ungersk författare, poet och dramatiker. Hennes verk är översatta till ett trettiotal språk och hon blev belönad med ett antal litterära priser.
| Magda Szabó | |
.jpg) Magda Szabó, 2005. | |
| Född | Magda Szabó 5 oktober 1917 Debrecen, Österrike-Ungern |
|---|---|
| Död | 19 november 2007 (90 år) Kerepes, Ungern |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Ungersk |
| Språk | Ungerska |
| Genrer | Romaner |
| Noterbara verk | Az ajtó |
Biografi redigera
Magda Szabó föddes och växte upp i en borgerlig miljö i Debrecen i dåvarande Österrike-Ungern. Modern var pianist och fadern domare. Uppväxten präglades av kalvinistisk protestantism.[1][2][3] Efter skolgång vid en protestantisk flickskola fortsatte hon sina studier i latin och ungerska vid universitetet i Debrecen[4][5]
Från 1940 var hon verksam som lärare i Debrecen och Hódmezővásárhely.[4] Hon började sitt författande under andra världskriget och ingick i en grupp författare kallad Újhold, vilket också var namnet på en litterär tidskrift. Medlemmarna var motståndare till regimen och valde bland annat att inte skaffa barn, vilka hade kunnat användas som ett led i förtrycket.[6][4]
Hennes första diktsamling publicerades 1947. Samma år gifte hon sig med kritikern och översättaren Tibor Szobotka, som avled 1982.[1] Under åren 1945–1949 var Magda Szabó anställd som tjänsteman vid Ministeriet för religion och utbildning, men avskedades eftersom hon sågs som fiende till kommunistpartiet.[1][7]
Hon belönades 1949 med det litterära Baumgarten-priset, men detta drogs omedelbart tillbaka av regimen. 1950–1958 arbetade hon som lärare i Budapest medan hon fortsatte sitt författarskap.[4] När förtrycket av intellektuella mildrades efter 1956 års oroligheter, kunde hon åter publicera sina verk – inklusive den första romanen Freskó (svenska: Familjefresken) som blev en stor framgång.[1]
Magda Szabó kom att bli en av Ungerns mest kända författare. Förutom att hon tilldelades en rad inhemska och internationella litterära priser utsågs hon till hedersdoktor vid två universitet och till hedersmedborgare i Budapest och Debrecen, där hon levde fram till sin död som 90-åring.[3]
Författarskap redigera
Magda Szabó debuterade 1947 som poet med en diktsamling. Efter ett decennium under den förtryckande stalinistiska regimen, som betraktade hennes författarskap som fientligt, kunde hon i slutet av 1950-talet åter publicera sina verk. 1958 års roman Freskó blev en stor framgång.
Under de följande åren var Magda Szabó mycket produktiv. Hon gav ut romaner, poesi, dramatik och essäer och skrev också barn- och ungdomsböcker.[8] Nobelpristagaren Hermann Hesse uppmärksammade tidigt hennes författarskap och bidrog till att det gjordes tyska översättningar.[3] Hon blev alltmer känd internationellt, hennes böcker översattes till en mängd språk och hon förärades flera litterära priser för sitt författarskap[4]
Hon skrev ofta om kvinnor och kvinnors perspektiv och trots att hon ansåg sig vara opolitisk i sitt författarskap är personerna och händelserna präglade av den dåtida utvecklingen i det ungerska samhället.[1] En av hennes mest kända böcker i hemlandet är ungdomsromanen Abigél. Den utspelar sig i internatmiljö under andra världskriget och har utgjort underlag till en tv-serie.[1] Flera böcker från 1970-talet är av självbiografisk karaktär.[7]
Romaner, svenska översättningar redigera
Familjefresken skildrar en begravning där flera generationer av släkten samlas.[1]
I Rådjuret plågas en skådespelerska av sina minnen från en mycket fattig och svår barndom.[1]
Izas ballad skildrar en mor-dotter-relation. När en åldrad kvinna i en ungersk småstad mister sin man i cancer försöker dottern som är läkare i Budapest ta hand om sin mor genom att låta henne flytta in i storstadslägenheten. Modern vantrivs förfärligt, men kommunikationen dem emellan fungerar inte alls.[9]
I 1 Mos. 22 ingår ett ungt par äktenskap, som ett sätt att uppleva frihet efter en plågsam barndom.[10]
Lindarna skildrar tre familjer bosatta på Katalinagatan i Budapest under tiden från före andra världskriget och fram till 1968. En av familjerna är judisk och deporteras under kriget.[11]
Se men inte röra är en kärleksroman.[1]
I Dörren figurerar en författare och hennes make, vilka anställer hushållerskan Emerentia. Trots dennas mycket udda personlighet och starka integritet uppstår ett starkt band dem emellan.[3] Romanen filmatiserades 2012 av István Szabó, med Helen Mirren i huvudrollen.[4]
Bibliografi i urval med svenska översättningar redigera
Nedan listas de ungerska originalutgåvorna med svenska översättningar i indrag och viktigare senare utgåvor inom parentes.
- 1958 – Freskó (2008, Európa Könyvkiadó, ISBN 9789630784498)
- 1972 – Familjefresken, Gebers, översättare Calman de Pandy, ISBN 9120050208.
- 1959 – Az őz (1983, Európa, ISBN 9789630448512)
- 1963 – Pilátus, Magveto, Libris 308160
- 1968 – I all oskuld, Gebers, översättare János Csatlós, Libris 2081586
- 2018 – Izas ballad, Nilsson förlag, översättare János Csatlós, förord av Yukiko Duke, ISBN 9789188155511
- 1967 – Mózes egy, huszonkettő (2008, Európa Könyvkiadó)
- 1969 – Katalin utca (1973, Szépirodalmi Könyvkiadó, Libris 308157)
- 1970 – Abigél, Móra Könyvkiadó, ISBN 2399980186285 (Móra, 2018, ISBN 9789634158493)
- 2022 – Abigél, Nilsson förlag, översättare Eva-Teresia Lundberg, ISBN 9789188155726
- 1973 – A szemlélők, Magvető Kiadó (Libris 1520676)
- 1974 – Se men inte röra, Gebers, översättare Gabor Hont, ISBN 9120043104
- 1987 – Az ajtó, Magvető, ISBN 963-14-1154-0
- 2020 – Dörren, Nilsson förlag, översättare Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman, ISBN 9789188155320
Priser och utmärkelser i urval redigera
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h i j] ”Szabó, Magda - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/szab-magda. Läst 13 april 2021.
- ^ ”Magda Szabo: Acclaimed author of 'The Door'” (på engelska). The Independent. 18 september 2011. https://www.independent.co.uk/news/obituaries/magda-szabo-acclaimed-author-of-the-door-758994.html. Läst 13 april 2021.
- ^ [a b c d] ”Magdas gåtfulla mästerverk”. Vi Läser. 28 januari 2021. https://vilaser.se/magdaszabo/. Läst 13 april 2021.
- ^ [a b c d e f] ”European Literary Characters | Emerenc Szeredás by Magda Szabó”. www.literarycharacters.eu. http://www.literarycharacters.eu/HU-emerencszeredas. Läst 13 april 2021.
- ^ ”Magda Szabó” (på engelska). www.scotsman.com. https://www.scotsman.com/news/obituaries/magda-szabo-2469284. Läst 13 april 2021.
- ^ ”Magda Szabo, romancière hongroise” (på franska). Le Monde.fr. 22 november 2007. https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2007/11/22/magda-szabo-romanciere-hongroise_981353_3382.html. Läst 13 april 2021.
- ^ [a b c d e f] Gömöri, George (28 november 2007). ”Obituary: Magda Szabó” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/news/2007/nov/28/guardianobituaries.booksobituaries. Läst 26 april 2021.
- ^ [a b] ”Magda Szabó. Biographie Prix et distinctions œuvres, romans, recueils de poésie”. boowiki.info. https://boowiki.info/art/les-ecrivains-hongrois/magda-szabo.html#Premi_e_onorificenze. Läst 27 april 2021.
- ^ Kathleen Rooney (18 oktober 2016). ”The "ballad" of Magda Szabo”. Chicago Tribune. https://www.chicagotribune.com/entertainment/books/sc-books-1019-izas-ballad-magda-szabo-20161018-story.html. Läst 10 april 2024.
- ^ Anna (19 april 2013). ”Lesehunger: "1. Moses 22" Magda Szabó”. Lesehunger. https://lesehunger.blogspot.com/2013/04/1-moses-22-magda-szabo.html. Läst 24 april 2021.
- ^ ”Katalin Street by Magda Szabó” (på engelska). World Literature Today. 11 oktober 2017. https://www.worldliteraturetoday.org/2017/november/katalin-street-magda-szabo. Läst 19 april 2021.