Lodjuret
- För kattdjuret, se Lodjur.
Lodjuret (Lynx på latin) är en ljussvag stjärnbild på norra stjärnhimlen. De ljusstarkaste stjärnorna bildar en svagt skönjbar sicksack-linje. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[1]
| Lodjuret | |
 | |
| Lista över stjärnor i Lodjuret | |
| Latinskt namn | Lynx |
|---|---|
| Förkortning | Lyn |
| Rektascension | 8 h |
| Deklination | +45° |
| Area | 545 grad² (28) |
| Huvudstjärnor | 4 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 42 |
| Stjärnor med exoplaneter | 5 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 1 |
| Ljusaste stjärnan | Alfa Lyncis (3,14m) |
| Närmaste stjärnan | LHS 1963 (26,62 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Närliggande stjärnbilder | Giraffen Kusken Tvillingarna Kräftan Lejonet (hörn) Lilla lejonet Stora björnen |
| Synlig vid latituder mellan +90° och −55° Bäst synlig klockan 21:00 under mars. | |
Historik redigera
Några av stjärnorna dokumenterades av den grekiske astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest, men inte som del i någon konstellation.
Johannes Hevelius beskrev konstellationen I “Prodromus astronomiae”, som publicerades några år efter hans död, 1690. Han ville täcka luckan på stjärnhimlen mellan Stora björnen och Kusken. Han skrev i sitt verk att endast den som har så god syn som ett lodjur kan se stjärnbilden. I den stjärnkatalog som följde med kallade han stjärnbilden “Lynx, sive Tigris” – Lodjuret eller Tigern.[2]
Stjärnor redigera
Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[3]
- α - Alfa Lyncis är en röd jätte av magnitud 3,14.
- 31 Lyncis (Alsciaukat) är den enda stjärnan med egennamn. 4,25
- 38 Lyncis ärAlsciaukat en dubbelstjärna. 3,82
- 12 Lyncis 4,86
- 19 Lyncis 5,80
- 6 Lyncis 5,88
Djuprymdsobjekt redigera
Stjärnhopar redigera
- NGC 2419 (Caldwell 25) är en klotformig stjärnhop. Det är den mest avlägsna av alla kända objekt av denna typ och ligger 275 000 ljusår bort, vilket är längre bort än de Magellanska molnen. Stjärnhopen rör sig fortare än flykthastigheten vid det avståndet och kallades tidigare ”Intergalaktiska vandraren”. Numera vet astronomerna att stjärnhopen trots allt verkar vara i en lång elliptisk bana runt Vintergatan. Förutom att vara den mest avlägsna av vår galax stjärnhopar är den också en av de ljusstarkaste.[3]
Galaxer redigera
- NGC 2500 är en stavgalax.
- NGC 2537 (Arp 6, Bear’s Paw Galaxy)
- NGC 2549
- NGC 2683 (UFO-galaxen) är en spiralgalax.
- NGC 2770 är en spiralgalax. Den har smeknamnet “Supernovafabriken” efter tre supernovautbrott på senare år: SN 1999eh, SN 2007uy och SN 2008D.[2]
- NGC 2782 är också en spiralgalax, med en liten och extremt ljusstark kärna.[3]
- IC 2233 är en spiralgalax och en av de plattaste kända galaxerna.
Kvasarer redigera
- APM 08279+5255 är en kvasar med universums största kända svarta hål.
Referenser redigera
- Ian Ridpath och Wil Tirion, Stars and Planets Guide, Collins, London. ISBN 978-0-00-725120-9. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-691-13556-4, 2007
- ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
- ^ [a b] ”Lynx Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/lynx-constellation/. Läst 18 januari 2014.
- ^ [a b c] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 402-403. ISBN 978-3-8331-4371-7
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Lodjuret.
