Lepistemon binectariferum
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-07) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Lepistemon binectariferum[1] är en vindeväxtart som först beskrevs av Wallich, och fick sitt nu gällande namn av Carl Ernst Otto Kuntze. Lepistemon binectariferum ingår i släktet Lepistemon och familjen vindeväxter.[2][3]
Lepistemon binectariferum | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Potatisordningen Solanales |
Familj | Vindeväxter Convolvulaceae |
Släkte | Lepistemon |
Art | Lepistemon binectariferum |
Vetenskapligt namn | |
§ Lepistemon binectariferum | |
Auktor | (Wallich) Kuntze |
Synonymer | |
Vallaris controversa Spreng. Lepistemon wallichii Prain Lepistemon wallichii Choisy Lepistemon flavescens Blume Ipomoea wallichii (Choisy) Steudel Ipomoea flavescens Steud. Convolvulus flavescens D. Dietr. Convolvulus cephalanthus Wall. Convolvulus binectariferus Wall. Convolvulus ampullaceus Vahl ex Choisy |
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[2]
- L. b. borneense
- L. b. eymae
- L. b. glabrum
- L. b. taynguyenense
- L. b. trichocarpum
Källor redigera
- ^ Kuntze, 1891 In: Rev. Gen. Pl. 1: 446
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (12 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16689327. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 22 juli 2014.