Leontocebus cruzlimai är en primat i familjen kloapor som förekommer i nordöstra Brasilien. Populationen listades en längre tid till Saguinus fuscicollis som i sin tur flyttades till släktet Leontocebus.[1]

Leontocebus cruzlimai
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Teckning med olika tamariner, Leontocebus cruzlimai på högra sidan i mitten
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljKloapor
Callitrichidae
SläkteLeontocebus
ArtLeontocebus cruzlimai
Vetenskapligt namn
§ Leontocebus cruzlimai
Auktor(Hershkovitz, 1966)
Utbredning
Utbredningsområde (grönt)
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten har ungefär samma storlek som Saguinus fuscicollis. Kännetecknande är pälsen på huvudets ovansida som har en röd-orange färg samt en mantel kring halsen, armarna och händernas ovansida som bär likaså röd-orange päls. Typisk är vita ögonbryn och nästan nakna öron. Pälsen är täckt av svart päls.[2]

Utbredning och ekologi redigera

Denna tamarinapa lever i en liten region i delstaten Amazonas i Brasilien. Den vistas i låglandet och i kulliga områden upp till 500 meter över havet. Habitatet utgörs av regnskogar och andra skogar som ofta översvämmas, ibland med bambu som undervegetation.[1]

Exemplaren bildar grupper med upp till 12 medlemmar som kan vara blandade med Saguinus mystax.[1] De är dagaktiva, klättrar i träd och har bland annat frukter av mullbärsväxter som föda. Leontocebus cruzlimai kan hoppa till andra grenar.[2]

Hot redigera

Flera individer jagas som bushmeat eller de fångas och hölls som sällskapsdjur. Ett annat hot är skogsröjningar. I regionen inrättades flera skyddszoner. Hela populationen är fortfarande stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Sampaio, R., Rohe, F. & Rylands, A.B. 2015 Leontocebus cruzlimai Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 27 juli 2023.
  2. ^ [a b] Rowe & Myers, red (2016). ”Leontocebus cruzlimai”. All the World's Primates. Pogonias Press. sid. 331. ISBN 978-1-940496-06-1