Leonid Andrejev

Leonid Andrejev
	Leonid Andrejev
Född	9 augusti 1871 (g.s.) (datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender); Orjol
Död	12 september 1919 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (48 år); Gorkovskoje, Ryssland
Begravd	Molodyozhnoe och Literatorskije mostki
Andra namn	James Lynch och Л.— ев
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Moskvauniversitetets juridiska fakultet, 1897
Sysselsättning	Dramatiker, muntlig berättare, poet, journalist, författare, prosaist
Barn	Daniiil Andrejev (f. 1906 och 1906)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

För friidrottaren med samma namn, se Leonid Andrejev (friidrottare).

Leonid Nikolaevitj Andrejev (ryska: Леонид Николаевич Андреев), född 21 augusti (9 augusti enligt g.s.) 1871 i Orjol söder om Moskva, död 12 september 1919 i Kuokkala i Finland,^[14] var en rysk författare.

Biografi redigera

Andrejev studerade vid universiteten i Sankt Petersburg och Moskva. Han arbetade några år som kriminalreporter och har även använt sig av pseudonymen James Lynch. Han var motståndare till bolsjevismen och flydde 1917 till Finland. Han skrev realistiska berättelser med motiv från rysk-japanska kriget och 1905 års händelser.

Författarskap redigera

Andrejev, som var utbildad jurist, väckte uppseende med sin första novellsamling 1902. Han utgick från Dostojevskijs psykologiska realism men övergick med åren alltmer till en allegoriserande symbolism. I Västeuropa är han huvudsakligen känd genom sina berättelser av vilka Det röda skrattet (1905, svensk översättning 1906) och Kriget ok (1915) skildrar krigspsykosen inom småborgerlig miljö.^[15]

Andrejevs dramatiska skapande är föga känt utanför Ryssland. Hans mest betydande drama, Savva (1906), skildrar en revolutionär, vars anarkism reser sig mot själva världsordningen.^[15]

Bibliografi (utgivet på svenska) redigera

Tanken med flera berättelser (översättning Alfred Jensen, Seligmann, 1903)
Det röda skrattet (Krasnyj smech) (öfversatt från ryskan af A.B. [dvs. Adelaide Burjam], Söderström, 1905) (Det röda skrattet och andra berättelser, översättning Helga Backhoff-Malmquist, Natur och kultur, 1957)
Ängeln (öfvers. för Veckans krönika af J.G., Helsingfors, 1906)
En berättelse om sju hängda (Rasskaz o semi povesennych) (översättning Anna Lundström, Helsingfors, 1907) (översättning Eugen von Sabsay och Chrissy Sterzel, Tiden, 1946)
Anatema (översättning Anna Lindström, Helsingfors, 1909)
Djävulens dagbok (Dnevnik Satany) (översättning Jarl Hemmer, Bonnier, 1921)
Han som får örfilarna: skådespel i fyra akter (Tot kto palucaet posceciny) (översättning Rudolf Wendbladh, 1926)
Valda noveller (Povesti i rasskazy) (översättning Hjalmar Dahl, Söderström, 1962)
Argbiggan (Kusaka) (efter en berättelse av Leonid Andrejev, tecknade av Eva Montén-Kovacs, Zeus, 1977)

Källor redigera

^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online, ”9(21).VIII.1871”.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, Leonid Andreyev, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Broadway Database, Leonid Andreyev, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, spbarchives.ru .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, terijoki.spb.ru .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.m-necropol.ru .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 97, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica: Leonid Nikolayevich Andreyev På engelska, läst 23 mars 2016
^ [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1017)

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Leonid Andrejev.
Bilder & media
Leonid Andrejev i Libris

[55cb45bcff98e5843f755f9f33fe7be30246f219-1] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online, ”9(21).VIII.1871”.^{[källa från Wikidata]}

[2451a46884fbbbc13d56221188b47ce2a57009cc-2] SNAC, Leonid Andreyev, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[bc2fdcd1a3048cce0d090f16fc7bedaf79aaf62f-3] Internet Broadway Database, Leonid Andreyev, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[2e6b2df088dd3e9454674ca2ea41b0bb8eb5573f-4] [a b c d] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[cef02b9a32ad90b004b30ae7ff531698848bc8d0-5] ra författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.^{[källa från Wikidata]}

[83a46c03ac6fc32378f5c6904827839a1a8e8708-6] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[1eea99bdc221a44a748065dac22bc23989b86166-7] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андреев Леонид Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[eebbcff006bf699e2561ecb2992d5a0104eab0a2-8] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[7e8d438eb782e4b29eaa68d1782cee09ae0af3fb-9] äs online, spbarchives.ru .^{[källa från Wikidata]}

[453f9b5a72d2aab35fc0b22370d53a696b88a51c-10] äs online, terijoki.spb.ru .^{[källa från Wikidata]}

[38a827ce7f42042ffdc1eb108bde90c41aadf79d-11] äs online, www.m-necropol.ru .^{[källa från Wikidata]}

[3be26ea8fb0b63c41d74ede2fd75f1a43fdf85f3-12] [a b c d] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 97, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-13] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[14] Encyclopædia Britannica: Leonid Nikolayevich Andreyev På engelska, läst 23 mars 2016

[A-15] [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1017)

[14]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[15]