Lasioglossum occidentale
Lasioglossum occidentale är en biart som först beskrevs av Crawford 1902. Den ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[2] Arten förekommer i sydvästra Kanada och västra USA.[3]
| Lasioglossum occidentale | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Dialictus[1] |
| Art | Lasioglossum occidentale |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum occidentale | |
| Auktor | (Crawford, 1902) |
| Synonymer | |
|
Dialictus anomalus Cockerell, 1901 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Huvudet och mellankroppen är grönblå. Clypeus[a] övre del är brunsvart, medan den undre delen och partiet ovanför clypeus och käkarna är bronsfärgade eller gröna. Antennerna är mörkbruna med främre delens undersida rödbrun hos honan, gulorange hos hanen. Benen är bruna med de fyra bakre fötterna rödbruna. Vingarna är halvgenomskinliga med ljust brungula ribbor och bruna vingfästen. Bakkroppen är övervägande brun, med halvgenomskinligt gula bakkanter på tergiter och sterniter[b]. Behåringen är hos båda könen dunkelt vitaktig, tämligen gles hos honan, tätare över nederdelen av ansiktet hos hanen. Kroppslängden är 4,2 till 5,3 mm hos honan, litet drygt 5 mm hos hanen.[3]
Utbredning redigera
Arten är vanlig i sydvästra Kanada och västra USA, där den förekommer från södra Alberta, södra Saskatchewan och sydvästra Manitoba samt vidare söderut i en avsmalnande triangel till södra New Mexico i USA.[3]
Ekologi redigera
Habitatet utgörs av prärie.[4] Arten är polylektisk, den flyger till blommor från flera familjer, som korgblommiga växter, ripsväxter (vinbärssläktet), linväxter, ranunkelväxter, rosväxter, videväxter[3], paradisblomsterväxter, slideväxter och ärtväxter[1].
Artens biologi är mindre väl känd, men den antas vara social och bygga sitt bo i marken. Endast de parade, unga honorna övervintrar.[4]
Kommentarer redigera
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor redigera
- ^ [a b c] ”Lasioglossum occidentale (Robertson, 1892)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+occidentale. Läst 19 maj 2020.
- ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+occidentale/match/1. Läst 19 maj 2020.
- ^ [a b c d] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 220–223. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 maj 2020.
- ^ [a b] ”Lasioglossum occidentale (Crawford, 1902)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-occidentale. Läst 21 oktober 2020.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Lasioglossum occidentale.
