Lars Olov Bygren

svensk professor i socialmedicin

Lars Olov Magnus Bygren[2], född 15 januari 1936 i Lansjärv, Överkalix socken, är en svensk professor emeritus i Socialmedicin.

Lars Olof Magnus Bygren
Lars Olof Magnus Bygren, 2012.
Född15 januari 1936[1] (88 år)
Överkalix församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningProfessor
Redigera Wikidata

Biografi redigera

År 1964 blev han med.lic. vid Karolinska Institutet, anställd av Gunnar Inghe vid Socialmedicinska institutionen och disputerade där 1974 med avhandlingen Met and Unmet Needs for Medical and Social Services. Slutade där 1979, då han blev professor i Forebygende medicin vid Universitetet i Tromsö, Norge 1979–1983. Han var professor i Socialmedicin med inriktning på Epidemiologi vid Umeå Universitet och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå 1983–2001. Vid Vindelns hälsocentrum införde han en avancerad utformning av terapi för att motverka hjärt-kärlsjukdomars följder.[3] I Stockholm var han samtidigt föredragande läkare vid Socialstyrelsen och konsult vid Statistiska Centralbyrån. Åren 1983–1902 var han ledamot av Vetenskapliga rådet vid Statistiska Centralbyrån. Efter pensioneringen år 2001 forskar han vid Institutionen för Biostatistik och Näringslära vid Karolinska institutet.[4]

1970 omtalades i media den avhandling han gjort som handlade om vikten av att mäta det egentliga sociala och medicinska vårdbehovet och inte bara vilken vård som erhållits. Detta för att sjukvård och socialtjänst ska kunna organiseras bättre.[5]

Vid millennieskiftet uppmärksammades han nationellt och internationellt för studier av kulturdeltagandets starka hälsofrämjande roll för hälsa och välfärd. [6]

Stort internationellt uppmärksammade är hans studier av förvärvad ärftlighet på människa, så kallad transgenerell epigenetisk nedärvning omtalade som "Överkalixstudierna" och som handlar om hur levnadsomständigheter påverkar hur våra gener används och kommer att användas i flera kommande släktled.[7][8][9][10][11][12][13][14]

År 2002 var han medgrundare av Riksföreningen för Konstkultur och Hälsa.

Bibliografi i urval redigera

  • Bygren, Lars Olov (1974) (på engelska). Met and unmet needs for medical and social services. Scandinavian journal of social medicine. Supplementum, 0301-7311 ; 8. Stockholm: Karol. inst. Libris 292177 
  • Bygren, Lars Olov (1996). ”Attendance at cultural events, reading books or periodicals, and making music or singing in a choir as determinants for survival: Swedish interview survey of living conditions”. BMJ. British medical journal (International ed. Print) (London : British Medical Association, 1988-) 1996 (313),: sid. 1577-1580. ISSN 0959-8146. ISSN 0959-8146 ISSN 0959-8146.  Libris 8195038
  • Lars Olov Bygren, Gunnar Kaati and Sören Edvinsson. Longevity determined by paternal ancestors´ nutrition during their slow growth period. Acta Biotheoretica 2001;49;53-59.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Överkalix kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010248/C/13 (1930-1937), bildid: 00207650_00185, sida 182, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Lars Olof Magnus Bygren”. ratsit.se. https://www.ratsit.se/19360115-Lars_Olof_Magnus_Bygren_Stockholm/k5bGazhCtPVoo3ezje6N07N1IBrLuNWXMaTX5Kxs648. 
  3. ^ European Journal of Clinical Nutrition, 1999 Suppl.2 S72-S77 "A four week residential program for primary health care patients to control obesity and related heart risk factors: effective application of principles of learning and lifestyle change."
  4. ^ "Farfars svält gav barn och barnbarn längre liv", Norrbottens-Kuriren 21 januari 2010.
  5. ^ "Stockholmsundersökning: Varannan sjuk behandlas inte" / "Fyra sjuka av tio kommer ej till läkare", DN 21 september 1974.
  6. ^ ”Kultur för ett friskare liv - PDF Free Download”. docplayer.se. https://docplayer.se/9772068-Kultur-for-ett-friskare-liv.html. Läst 5 februari 2023. 
  7. ^ Agerberg, Miki (2008). ”Kan de epigenetiska förändringarna gå i arv?”. Läkartidningen 105 (34). https://lakartidningen.se/aktuellt/2008/08/kan-de-epigenetiska-forandringarna-ga-i-arvae/. 
  8. ^ TIME Cover. January 18, 2010. "Why Your DNA Isn´t Your Destiny. The new science of epigenetics reveals how the choices you make can change your genes - and those of your kids". By John Cloud.
  9. ^ TIME Contents Vol. 175 No2, 2010 “Changing genes Scientist Lars Olov Bygren with a portrait of his father. Photograph for Time by Lars Tunbjork-VU”. Page 48 Cover “Genes aren´t Destiny Epigenetics shows how environment and personal choices affect our DNA” by John Cloud.
  10. ^ Cloud J. Time “Why genes aren´t destiny. The new field of epigenetics is showing how your environment and your choices can influence your genetic code-and that of your kids”. Times 2010; 175, No2:48–53.
  11. ^ Fröman Nanny ”Umeåforskare rör om i Darwingrytan”. Dagens Nyheter. Under strecket 19 juni 2003. ”Tre Umeåforskare har gett upphov till en internationell debatt huruvida förvärvade icke-genetiska egenskaper kan gå i arv. I en studie har de funnit ett samband mellan kostvanor och sjukdomar hos efterföljande generationer”.
  12. ^ Le Monde 28 december 2002: ”En svensk epidemiologisk studie ifrågasätter darwinismen”.
  13. ^ SvD 1 oktober 2002, Inger Atterstam: ”Farfars kost kan ge dig diabetes”.
  14. ^ Nature Science 1 november 2992 Helen Pearson: “Grandpa´s diet hits descendants”.

Källförteckning redigera

Externa länkar redigera