Wikipedia

Lars-Åke Thessman

svensk konstnär

Lars-Åke Thessman, född 5 maj 1947 i Johannebergs församling[1] i Göteborg, är en svensk tecknare, scenograf och kostymskapare verksam vid ett flertal svenska teatrar och operahus. Han har även utfört scenografi för operaföreställningar i Bonn, Köpenhamn, London, Prag och York.[2][3]

Lars-Åke Thessman
Lars-Åke Thessman
FöddLars-Åke Thessman
5 maj 1947 (77 år)
Johannebergs församling, Göteborg, Sverige Sverige
Yrke/uppdragscenograf
kostymskapare
Webbplats
thessman.se

Biografi redigera

Utbildning redigera

Thessman studerade teckning, måleri och skulptur 1968–70 vid Kursverksamhetens konstskola i Göteborg. Han är utbildad inredningsarkitekt vid Konstindustriskolan i Göteborg 1970–74. Därefter studerade han scenografi vid Teater- och filmhögskolan i Stockholm 1974–76.[2]

Karriär redigera

Lars-Åke Thessman har arbetat inom opera och musikteater på de flesta stora scener i Sverige. Han har svarat för en lång rad uppsättningar med scenografi och kostymdesign på Dramaten, Stockholms Stadsteater, GöteborgsOperan, Stora Teatern i Göteborg, Göteborgs stadsteater, Folkoperan, Wermland Opera och Norrlandsoperan liksom vid Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater och Nobelbanketten.[4]

På operan i Göteborg har han svarat för scenografin i ett tjugotal uppsättningar bland andra: Resan till Reims (1997), Glada änkan (1997), Wozzeck[5] (1999), K. Beskrivning av en kamp[6] (2005), La traviata (2007), Macbeth (2008), Rucklarens väg[7][8] (2010), Rusalka[9] (2012), Orfeus och Eurydike[10] (2014) och De sju dödssynderna (2017) kombinerad med Gianni Schicchi (2017) och Döden i Venedig (2020) inställd[11] – samtliga föreställningar i regi av David Radok. Senaste uppsättningen för Göteborgsoperan är Herr Arnes penningar (2022) i regi av Mattias Ermedahl.[12]

Han har även gjort scenografin till Elektra (1999), Lulu[3] (2002), Rosenkavaljeren[13] (2002), Kvinnan utan skugga (2004), Parsifal (2007) och Goya[14] (2009) och Alcina[15] (2011) i regi av Yannis Houvardas.

På Kungliga Operan har han bland annat gjort scenografi[16] till Hoffmanns äventyr (1990),[17] Boccaccio (1992), Aida (1994), Boris Godunov (1996), Orlando (2000), Batseba (2008)[18] och Salome (2013)[19][20] samt Drömmen om Svansjön (2017).[21]

Utomlands har han arbetat för Det Kongelige Teater[22], Theater Bonn och Prags Nationalteater. NorrlandsOperans uppsättning av Den Bergtagna gästspelade 1988 på Royal Theatre i York. Barbican Center i London gästades 1992 med The Drottningholm Court Theatre Saga.[3] Denna produktionen var speciellt framtagen och producerad på beställning av Barbican Center. Scenografin utgjordes av en modifierad version av Drottningholmsteaterns scen och scenmaskineri.

Thessman har undervisat vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och Kunsthøgskolen i Oslo samt dåvarande Teaterhögskolan i Stockholm. Han har ställt ut sina skisser och modeller på Galleri Stenlund i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum, Centre Culturel Suédois och scenografi-quadrinalen i Prag.[23] Sedan 1990 är Thessman representerad på Nationalmuseum.[24] Thessman är även representerad vid Scenkonstmuseet.[25]

Utmärkelser redigera

  • Tillsammans med kostymdesignern Karin Erskine, erhållit guldmedaljen vid scenografi-quadrinalen i Prag för scenografi och kostymdesign till Elektra, 2003.
  • Lidmanpriset för "ett visionärt och mångfacetterat scenografiskt bildspråk med kraft att stödja och fördjupa den sceniska berättelsen", 2013.[28]

Teater och opera redigera

Scenografi och kostym (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1982 Brott och straff
Fjodor Dostojevskij Jan Håkanson Stockholms stadsteater Kostym
1997 Resan till Reims
Gioachino Rossini David Radok Göteborgsoperan Scenografi[30]
Den glada änkan
Franz Lehár Johanna Garpe Göteborgsoperan Scenografi[31]
Tolvskillingsoperan
Die Dreigroschenoper		 Bertolt Brecht och Kurt Weill Gunilla Berg Göteborgs stadsteater[32] Scenografi
1999 Wozzeck
Alban Berg David Radok Göteborgsoperan Scenografi[33]
Elektra
Richard Strauss Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[34]
2001 Aida
Giuseppe Verdi Knut Hendriksen Göteborgsoperan Scenografi[35]
2002 Rosenkavaljeren
Der Rosenkavalier		 Richard Strauss och Hugo von Hofmannsthal Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[36]
2005 K. Beskrivning av en kamp
Jan Sandström, Josef Kroutvor och David Radok David Radok Göteborgsoperan Scenografi[37][38]
2010 Rucklarens väg
The Rake's Progress		 Igor Stravinskij, W.H. Auden och Chester Kallman David Radok Göteborgsoperan Scenografi[39]
2011 Alcina
Georg Friedrich Händel Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[40]
2012 La traviata
Giuseppe Verdi och Francesco Maria Piave David Radok Operaen på Holmen Scenografi[41]
Rusalka
Antonín Dvořák och Jaroslav Kvapil David Radok Göteborgsoperan Scenografi[42]
2013 Salome
Richard Strauss och Hedwig Lachmann Sofia Jupither Kungliga Operan Scenografi[43]
2014 Orfeus och Eurydike
Orfeo ed Euridice		 Christoph Willibald Gluck David Radok Göteborgsoperan Scenografi[44]
2017 Drömmen om Svansjön
Pjotr Tjajkovskij Pär Isberg Kungliga Operan Scenografi.[45]
2020 Döden i Venedig - Föreställningen inställd.
Benjamin Britten David Radok Göteborgsoperan Scenografi.[46]
2022 Herr Arnes penningar
Gösta Nystroem Mattias Ermedahl Göteborgsoperan Scenografi.[47]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ [a b] thessman.se.
  3. ^ [a b c] ”Lars-Åke Thessman”. GöteborgsOperan. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226150235/http://sv.opera.se/om-oss/personal/portratt/lars-ake-thessman/. 
  4. ^ Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. sid. 236-237. Libris 22649660. ISBN 978-91-88031-59-4 
  5. ^ "Lars-ÅkeThessman: Om arbetet med Wozzek på GöteborgsOperan", intervju i "Hjärtslag", P2, Sveriges Radio. Längd: 4:40 minuter. Programmet sändes den 8 december 2010.
  6. ^ "K. Beskrivning av en kamp" på Göteborgsoperan Arkiverad 24 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. med premiär 24 september 2005.
  7. ^ "Rucklarens väg" på Göteborgsoperan Arkiverad 8 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. med premiär 11 september 2010.
  8. ^ "Energi som räcker hela vägen", recension av Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet den 13 september 2010.
  9. ^ "En fullträff på Göteborgsoperan", Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Marita Adamsson i Bohusläningen den 23 september 2012.
  10. ^ Orfeus & Eurydike, Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. föreställning vid Göteborgsoperan våren 2014.
  11. ^ Döden i Venedig Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in.
  12. ^ Herr Arnes penningar, Göteborgsoperan. Läst 17 februari 2022.
  13. ^ "Rosenkavaljeren" på Göteborgsoperan Arkiverad 18 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. för säsongen 2002-03.
  14. ^ "Göteborgsoperan: Goya", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Magnus Haglund i Göteborgs-Posten den 27 september 2009.
  15. ^ "Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!", recension av Mia Gerdin i Sveriges Radios "Kulturnytt" den 8 februari 2011 (2.53 minuter).
  16. ^ Arkivet, Kungliga Operan. Läst 31 maj 2018.
  17. ^ Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  18. ^ Teamet bakom "Salome": Lars-Åke Thessman, scenografi. Arkiverad 29 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga Operan.
  19. ^ "Salome", Arkiverad 21 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga operan i Stockholm.
  20. ^ "Salome - Royal Swedish Operan 2013", youtube.com.
  21. ^ Drömmen om Svansjön Arkiverad 6 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga operan i Stockholm.
  22. ^ "Højt til loftet i La Traviata", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Peter Dürrfeld i Kristeligt Dagblad den 28 februari 2012.
  23. ^ Lars-Åke Thessman, Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Mogens Operasidor.
  24. ^ Nationalmuseum
  25. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  26. ^ Lars-Åke Thessman får Tidskriften Operas pris 2007.
  27. ^ Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  28. ^ Sven Lidmans pris 2013, Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bild och Ord Akademin.
  29. ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2018”. Kungahuset. https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2018-01-28-medaljforlaningar-28-januari-2018. Läst 28 februari 2023. 
  30. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 144. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  31. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 145. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  32. ^ Martin Nyström (9 mars 1997). ”'Tolvskillingsoperan' på 70-talet med groovig jazz och latinsk kryddning”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/granser-for-oheliga-allianser-rattelse-visserligen-utmarks-tolvskillingsoperan-av-de-mest-oheliga/. Läst 2 oktober 2021. 
  33. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 149. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  34. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 151-152. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  35. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 157. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  36. ^ ”Rosenkavaljeren”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 18 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130618031016/http://sv.opera.se/forestallningar/rosenkavaljeren-2002-2003/. Läst 24 mars 2014. 
  37. ^ ”K. Beskrivning av en kamp”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 24 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140324130029/http://sv.opera.se/forestallningar/k-beskrivning-av-en-kamp-2005-2006/. Läst 24 mars 2014. 
  38. ^ Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 19597778 
  39. ^ ”Rucklarens väg”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308230302/http://sv.opera.se/forestallningar/rucklarens-vag-2010-2011/. Läst 24 mars 2014. 
  40. ^ Mia Gerdin (8 februari 2011). ”Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4336362. Läst 31 januari 2014. 
  41. ^ Peter Dürrfeld (28 februari 2012). ”Højt til loftet i La Traviata”. Kristeligt Dagblad. http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/452878:Kultur--Hoejt-til-loftet-i--La-Traviata. Läst 31 januari 2014. 
  42. ^ Marita Adamsson (23 september 2012). ”En fullträff på Göteborgsoperan”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202120102/http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1775372-en-fulltraff-pa-goteborgsoperan. Läst 31 januari 2014. 
  43. ^ ”Salome”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161021074055/http://www.operan.se/repertoarsida/salome/forestallningar/2016-11-11-1900/. Läst 30 april 2017. 
  44. ^ ”Orfeus & Eurydike”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 2 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140302015243/http://sv.opera.se/forestallningar/orfeus-och-eurydike-2013-2014/. Läst 2 februari 2014. 
  45. ^ ”Drömmen om Svansjön”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606155908/http://www.operan.se/repertoarsida/drommen-om-svansjon/. Läst 30 april 2017. 
  46. ^ Döden i Venedig Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in p.g.a. pandemin.
  47. ^ Herr Arnes penningar, Göteborgsoperan. Läst 17 februari 2022.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 144, 149, 151-152, 157, 160. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  • Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  • Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 19597778 
  • Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. Libris 22649660. ISBN 978-91-88031-59-4 
  • Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  • Tranberg, Sören: "Lars-Åke och hans Värld", Musikdramatik, nr 3, 2001. MD: Musikdramatik : tidskriften Musikdramatik. Stockholm: Musikdramatik. 1984-2002. Libris 8260688 

Vidare läsning redigera

  • Arell Carin, red (2014). Tjugo år av scenkonst: Göteborgsoperan 1994-2014 : [tjugo produktioner & porträtt, opera/dans/musikal]. [Göteborg]: GöteborgsOperan. Libris 17878297. ISBN 9789163768194 , Radok & Thessman - regissör & scenograf, s. 72-77.
  • Eriksson, Torbjörn (2001). ”Tre bilder.”. MD : Musikdramatik 2001:3,: sid. [18-25]. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 8428306
  • Leijon, Jan Erik (1984). Don efter person eller teaterkostymens födslovåndor: en uppsats om det som är och det som synes vara. Stockholm: Stockholms universitet. Libris 14670318 
  • Thessman, Lars-Åke (2018) (på engelska). Time here becomes space: scenography. Art and Theory. Libris 22629547. ISBN 978-91-88031-62-4 
  • ”Vad händer innanför portarna?”. Tidskriften Opera 2003:5,: sid. 20-24. 2003. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 9751372

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars-Åke_Thessman&oldid=54429056”