Lalande 21185
röd dvärgstjärna i stjärnbilden Stora björnen
Lalande 21185 är en röd dvärg i stjärnbilden Stora björnen och den ljusstarkaste röda dvärgen på norra stjärnhimlen, med magnitud 7,52.[11][12][5]
| Lalande 21185 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 11t 03m 20,19s[1] |
| Deklination | +35° 58′ ″ |
| Skenbar magnitud () | 7,48-7,49[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M1.5V |
| U–B | +1,074[3] |
| B–V | +1,502±0,014[4] |
| Variabeltyp | Roterande variabel av typen BY Draconis-variabel (BY)[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -84,69±1[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -580,27±0,62 mas/år Dek.: -4765,85±0,64[1] mas/år |
| Parallax () | 392,64±0,67 mas |
| Avstånd | 8,2905± 0,0148 lå (2,547±0,004 pc) |
| Absolut magnitud () | 10,48[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,46[6] M☉ |
| Radie | 0,393±0,008[7] R☉ |
| Luminositet | 0,021[8] L☉ |
| Metallicitet | −0,20[9] |
| Vinkelhastighet | 58[10] |
| Ålder | 5-10*109 år |
| Andra beteckningar | |
| HD 95735, G 147-17, 2MASS J11032023+3558117, TYC 2521-2279-1, AC2000 1340883, G 119-52, MCC 594, UBV 10094, AG+36 1043, GJ 411, NLTT 26105, UBV M 16736, AGKR 9911, GSC 02521-02279, 8pc 392.40, UCAC4 630-046224, ASCC 492123, HIC 54035, PLX 2576, USNO-B1.0 1259-00190202, BD+36 2147, HIP 54035, PLX 2576.00, USNO 837, CCDM J11033+3558A, IRAS 11005+3615, PM J11033+3558, uvby98 100095735, Ci 20 604, JP11 2024, PM 11006+3617, XBS J110320.1+355803, DO 14335, PPM 75640, Zkh 149, GAT 62, LFT 756, RAFGL 411, GKL99 233, GAT 962, LHS 37, ROT 1651, RHG95 1719, GC 15183, LSPM J1103+3558, SAO 62377, GCRV 6818, LTT 12960, SKY# 21113, GEN# +1.00095735, 2MASS J11032027+3558203, StKM 2-691[1] | |
Lalande 21185 är en roterande variabel av BY Dra-typ. Den varierar enligt AAVSOs uppgifter i ljusstyrka 7,48-7,49 med en period av 48,0 dygn.[2]
Det finns uppgifter om en obekräftad exoplanet i omloppsbana runt Lalande 21185, GJ 411b.[1]
Avstånd redigera
Avståndet till stjärnan är endast 8,31 ljusår vilket gör den till den fjärde närmaste stjärnan för vårt solsystem.[6] [12] Endast Alfa Centauri-systemet, Barnards stjärna och Wolf 359 och om man räknar också bruna dvärgstjärnor också Luhman 16 och WISE 0855−0714.[6] På grund av dess närhet är den ofta föremål för astronomiska undersökningar och den har därför ett stort antal designationer, vanliga förutom Lalande 21185 är även BD+36 2147', Gliese 411 och HD 95735.[1]
Lalande 21185 närmar sig för närvarande solsystemet och kommer som närmast att befinna sig på 4,65 ljusårs avstånd, om ungefär 19900 år. Den kommer då att vara synlig för blotta ögat.[11][13][14]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] ”Basic data: HD 95735 -- Flare Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+95735. Läst 10 januari 2017.
- ^ [a b c] ”NSV 18593” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=57028. Läst 10 januari 2017.
- ^ Oja, T. (augusti 1985). ”Photoelectric photometry of stars near the north Galactic pole. II” (på engelska). Astronomy and Astrophysics Supplement Series 61: sid. 331–339.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=54035. Läst 10 januari 2017.
- ^ [a b] Johnson, H. M.; Wright, C. D.. ”Predicted infrared brightness of stars within 25 parsecs of the Sun” (på engelska). Astrophysical Journal Supplement Series (Lockheed Independent Research Program and Lockheed Independent Development Program) 53: sid. 643–711. doi:.
- ^ [a b c] Research Consortium on Nearby Stars. ”The One Hundred Nearest Star Systems” (på engelska). Georgia State University. http://hemel.waarnemen.com/FAQ/Sterren/001_TOP100.posted.html. Läst 10 januari 2017.
- ^ Demory, B.-O.; Ségransan, D.; Forveille, T.; Queloz, D.; Beuzit, J.-L.; Delfosse, X.; di Folco, E.; Kervella, P.; et al. (oktober 2009). ”Mass-radius relation of low and very low-mass stars revisited with the VLTI” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 505 (1): sid. 205–215. doi:.
- ^ Newton, Elisabeth R.; Charbonneau, David; Irwin, Jonathan; Mann, Andrew W. (februari 2015). ”An Empirical Calibration to Estimate Cool Dwarf Fundamental Parameters from H-band Spectra” (på engelska). The Astrophysical Journal 800 (2): sid. 20. doi:. 85.
- ^ Cenarro, A. J.; Peletier, R. F.; Sánchez-Blázquez, P.; Selam, S. O.; Toloba, E.; Cardiel, N.; Falcón-Barroso, J.; J., Gorgas; et al. (januari 2007). ”Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 374 (2): sid. 664–690. doi:.
- ^ Uesugi, Akira; Fukuda, Ichiro (1970). ”Catalogue of rotational velocities of the stars” (på engelska). Contributions from the Institute of Astrophysics and Kwasan Observatory (University of Kyoto).
- ^ [a b] David Dickinson (23 december 2015). ”14 Red Dwarf Stars to View with Backyard Telescopes” (på engelska). Universe Today. http://www.universetoday.com/111716/14-red-dwarf-stars-to-view-with-backyard-telescopes/. Läst 9 januari 2017.
- ^ [a b] Ken Croswell (juli 2002). ”The Brightest Red Dwarf” (på engelska). KenCroswell.com. http://kencroswell.com/thebrightestreddwarf.html. Läst 10 januari 2017.
- ^ García-Sánchez, J.; Weissman, P. R.; Preston, R. A.; Jones, D. L.; Lestrade, J.-F.; Latham, D. W.; Stefanik, R. P.; Paredes, J. M.. ”Stellar encounters with the solar system” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 379 (2): sid. 634–659. doi:.
- ^ ”Annotations on HD 95735 object” (på engelska). Centre de données astronomiques de Strasbourg. http://cdsannotations.u-strasbg.fr/annotations/simbadObject/1764001. Läst 10 januari 2017.