Ladjo är en hög samisk kvinnomössa som tidigare användes i Finnmarken och finska Lappland. Den hålls upprätt av en urholkad trästomme som är klädd med tyg och kallas också hornmössa. Mössan fördömdes på 1850-talet av læstadianerna som såg den som djävulens horn och gick därefter mer eller mindre ur bruk.

Den samisk politikern Silje Karine Muotka med ladjo.
Hornmössor från Enare i Finland. Skiss av Carl Erik Soldan cirka 1950.

Ordet ladjo betyder inte trästommen, som heter på nordsamiska fierra.[1] Ladjo betyder bare själva mössan. På finska kallas mössan sarvilakki[2] eller kuumukka[källa behövs]. Den påminner om en frygisk mössa, är klädd med tyg och dekorerad med band och knypplingar. Mössan är fin, men tung och något opraktisk då den lätt fastnar i grenar under slädfärden. Trästommen, som var av björk eller furu, skulle snidas av kvinnan själv och kläs med skinn och tyg.[3] Den var ihålig och hade plats för kvinnans smycken när hon var på resa. Håret satte hon upp i en valk som trycktes in i mössan innan den knöts fast.

Källor redigera

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör ladjo.