Löpare är titeln på en betjänt som tjänstgör hos en drottning eller prinsessa. Löparens ursprungliga uppgift var att bereda väg under promenader, att springa framför vagnen[1], och att uträtta ärenden.[2]

Det svenska kungaparet i Karl XV:s paradkupé, med konungens jägare och drottningens löpare stående bakom.

Idag tjänstgör en löpare vid Kungl. Hovstaterna i Sverige hos drottning Silvia vid ceremoniella tillfällen. Löparens uppgift är att följa drottningen under färd i vagn och bistå vid i- och urstigning samt att servera henne under högtidliga middagar.[3] Under dessa tillfällen ses han stå tätt bakom drottningen.[4] Tidigare fanns även löpare för andra kvinnliga medlemmar av det svenska kungahuset, till exempel prinsessan Teresia.[5] Betjänten med motsvarande uppgifter hos en manlig kunglighet är livjägaren.[6]

Löparen har ett särskilt livré med en kalottlik mössa prydd med den kungliga damens monogram och en hög plym.[7] Den höga plymen tillfogades uniformen på 1800-talet så att den kortvuxna drottning Desideria skulle kunna urskiljas i folkvimlet med hjälp av hennes löpare.[8] Plymen är en halv meter hög med gula, blåa, röda och vita strutsfjädrar – den svensk-norska unionens färger.[9]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Nordberg, Nils (1976). Kungliga resor. Rabén & Sjögren. sid. 77 f.. ISBN 91 29 467551 
  2. ^ ”LÖPARE”. Svenska akademiens ordbok. https://www.saob.se/artikel/?unik=L_1757-0181.zrQf&pz=3#M_L1757_158682. Läst 15 april 2019. 
  3. ^ ”Representationsmiddag - så funkar det: Serveringen”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 7 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140107161106/http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2011/2011/representationsmiddagsafungerardetserveringen.5.70e7de59130bc8da54e80004298.html. Läst 16 juni 2013. 
  4. ^ ”löpare”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/l%C3%B6pare/247559. Läst 16 juni 2013. 
  5. ^ Herman A., Ring (1898-1899). ”Sjunde kapitlet”. Sveriges konungaborg : Stockholms slott från Birger Jarls och Vasarnes till Oscar II:s tid. Fröléen & C:o. sid. 692-693 
  6. ^ ”jägare”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/j%C3%A4gare/218395. Läst 16 juni 2013. 
  7. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplaga, 17. Lux-Mekanik. 1904-26. sid. 281. https://runeberg.org/nfbq/0159.html 
  8. ^ ”Verksamhetsberättelse 2006” (PDF). www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. sid. 12. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816013320/http://www.kungahuset.se/download/18.40a80eab11224d8d40c800011800/Verksamhetsber%C3%A4ttelse+2006+%287Mb%29.pdf. Läst 16 juni 2013. 
  9. ^ Grimlund, Inger; Christine Samuleson (1986). Kunglig taffel : Till bords med Bernadotterna. Bonniers förlag. sid. 26