Kungariket Serbien (Medeltiden)

Kungariket Serbien
	Kungariket Serbien
	Flagga
Huvudstad	Skopje (1282); Prizren (1300);
Språk	Gammalserbiska
Religion	Serbisk-ortodox kristendom
Statsskick	Monarki
Bildades	1217 ;
Upphörde	1346 ;
Idag del av	Serbien; Montenegro; Bosnien och Hercegovina; Kroatien; Makedonien; Albanien; Bulgarien; Kosovo

Kungariket Serbien (serbiska: краљевина Србија, Kraljevina Srbija) eller Serbiska kungariket (serbiska: Српско краљевство, Srpsko Kraljevstvo) var ett kungarike som styrdes av Nemanjić-ätten, åren 1217-1346. Storfurstendömet Serbien upphöjdes 1217 vid kröningen av Stefan Prvovenčani som kung av dennes bror, biskop Sava, efter att ha ärvt alla territorier som enats av deras far, Stefan Nemanja, som anses vara den mest anmärkningsvärda serben enligt Serbiska vetenskaps- och konstakademin.^[1] Det utropades som tsardöme den 16 april 1346.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 30 mars 2012.

John V.A. Fine. (1994). The Late Medieval Balkans: A Critical Survey from the Late Twelfth Century to the Ottoman Conquest. The University of Michigan Press. ISBN 0-472-08260-4
John V.A. Fine. (1991). The early Medieval Balkans: A Critical Survey from the 6th to the Late 12th Century. The University of Michigan Press. ISBN 0-472-08149-7
Alexander Soloviev, "Greek charters of Serbian rulers" (1936), Soloviev and Makin

Fotnoter redigera

^ „100 najznamenitijih Srba“, Serbian Academy of Sciences and Arts, 1993, ISBN 86-82273-08-X : He has the first place

[1] „100 najznamenitijih Srba“, Serbian Academy of Sciences and Arts, 1993, ISBN 86-82273-08-X : He has the first place

[1]