Kreotop
En kreotop är en konstruerad naturvårdsbiotop i liten skala. Det skiljer den från naturliga eller historiska småbiotoper som kommit till utan något särskilt naturvårdssyfte. Att anlägga kreotoper på outnyttjade restytor utmed t.ex. infrastrukturstråk i stadsmiljöer, produktionsskog eller åkerlandskap är ett aktivt sätt att gynna biologisk mångfald. Stekelsandbädd[1] är ett exempel på en kreotop som kan anläggas genom att tillvarata sandiga schaktmassor och död ved i samband med t.ex. vägbygge. Fjärilshotell och fågeloaser är andra exempel på kreotoper som kan anläggas med små medel.
Historia redigera
Kreotop är sammansatt av creō (latin, "att skapa") och topos (grekiska, "plats"). Termen lanserades 2011 i en rapport från Jordbruksverket.[2] Samma år uppförde Vattenfall en kreotoppark i vindkraftsparken Östra Herrestad utanför Simrishamn.[3] Skogsstyrelsen arbetar på motsvarande sätt med skogskreotoper.[4] Trafikverket arbetar med att få in kreotoper i planeringen av infrastrukturprojekt.[5]
Referenser redigera
- ^ http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr3_30.pdf
- ^ http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/vindkraft-en-mojlighet-for-biologisk-mangfald-pa-slatten.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141015115131/http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/ostra-herrestad-vindkraftpark/. Läst 9 oktober 2014.
- ^ http://skogen.se/nyheter/kreotoptank-i-vindkraftsparken
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014195904/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Aktuellt/Temablad-Miljo/. Läst 9 oktober 2014.