Kommunalstrejken i Sverige 1995

arbetsmarknadskonflikt i Sverige i september-oktober 1995

Kommunalstrejken i Sverige 1995 var en arbetskonflikt i Sverige 28 september-20 oktober 1995.[1] Konflikten berörde framför allt sporten då de anläggningar som var beroende av kommunalarbetare inte gick att använda. Helsingborg, Trollhättan, Västerås och Luleå var de orter som berördes hårdast.

Kommunalstrejken i Sverige 1995
Örjans vall.jpg
Örjans vall i Halmstad var en av flera idrottsplatser som stängdes under konflikten
Karaktärstrejk
PlatsSverige
Datum28 september-20 oktober 1995
ArbetstagareSvenska kommunalarbetareförbundet
ArbetsgivareSvenska kommunförbundet
Följderflyttade idrottstävlingar

Strejken redigera

Svenska kommunalarbetareförbundet ville driva avtal som redan gällt andra om avtalsperiodens längd, nivån på lönepåslagen, företrädesrätten till ökad sysselsättning för deltidsarbetande samt arbetsgivarpotten. Under strejken pågick även blockad mot nyanställningar.[2]

Sporten redigera

Sporten berördes hårt, och evenemang flyttades och sköts upp.

Bandy redigera

Bandyns seriespel berördes aldrig, eftersom det drog igång först i november 1995 då strejken var över.

Basket redigera

Basketligan hade börjat den 22 september 1995, men fick skjutas upp då strejken kom.

Fotboll redigera

Fotbollen kunde spelas, men många matcher flyttades till anläggningar som inte var berörda. Vissa såg även positivt på detta, eftersom det under arbetskonflikten bjöds toppfotboll även på orter som mindre kända för framgångsrika fotbollsklubbar. Fotbollsallsvenskan spelade bland annat på Röavallen i Skärhamn, Smedby IP i Norrköping, Lomma IP utanför Malmö och Strandvallen i Mjällby medan det bjöds på DamallsvenskanMoheda IP.[3]

Halmstads BK fick spela hemmamatchen mot IFK GöteborgOlympia i Helsingborg samt Cupvinnarcupmatchen hemma mot AC ParmaGamla Ullevi i Göteborg.[4]

Innebandy redigera

Elitserierna för herrar och damer hade inte börjat då konflikten inleddes, och påbörjades först efter strejken.

Ishockey redigera

Elitserien kunde inte spela, eftersom inga kommunala ishallar fick användas. Eftersom man fruktade strejk flyttades omgång 3 till onsdagen den 27 september 1995, en dag före det planerade datumet. Under strejken spelades istället träningsturneringar i tillgängliga ishallar, till exempel "Globen Cup" i Globen, som inte berörts av konflikten. Den 24 oktober 1995 drog serien igång igen.

En uppmärksammad händelse under arbetskonflikren var då spelaren Bengt Åkerblom avled efter att ha träffats av en skridsko mot halsen, under en match mellan Brynäs IF och Mora IK i Mora ishall.[5]

Juniorvärldsmästerskapet 1996 redigera

Elitserien i ishockey använde sig under säsongerna 1987/1988-1995/1996 av ett seriesystem där två av de 12 lagen efter 22 omgångar föll ner till Allsvenskan i ishockey före jul. I vanliga fall var detta avgjort vid Luciatid, och därefter följde vid denna tid ett cirka en månads långt juluppehåll.[6] På grund av kommunalstrejken 1995 ansåg man sig inte under Elitserien hinna detta före jul, hade bara spelat 18 matcher före jul. Sedan kom Izvestijaturneringen emellan och ansågs hindra vidare spel, och jul- och mellandagarna var bokade för bland annat juniorvärldsmästerskapet och Europacupen. Då Elitserien fortsatte igen i januari 1996 uppstod en konflikt mellan Svenska Ishockeyförbundet och nedflyttningshotade Rögle BK, som kallade hem spelare från svenska juniorlandslagsuppdraget under pågående juniorvärldsmästerskap i USA, där Sverige nådde finalen. Rögle BK misslyckades med att hålla sig kvar, förlorade borta mot HV71 med 1-8 den 11 januari 1996 och Sverige förlorade finalen mot Kanada med 1-4.[7] Fortsättningsserien startade den 14 januari 1996.

Volleyboll redigera

Volleybollen skulle börjat i slutet av september 1995, men premiären fick skjutas upp till efter strejken.

Se även redigera

Källor redigera

Fotnoter redigera