Koboltglans, CoAsS, är ett metallglänsande mineral bestående av kobolt (ca 35,5 %), arsenik (45,2 %) och svavel (19,3 %). I regel ingår även något järn.

Koboltglans
Mineralet koboltglans.
Strunz klassificering02.EB.25
Kemisk formelCoAsS
FärgRödaktigt silvervit, violett stålgrå till svart
FörekomstsättKorn till massivt
KristallstrukturOrtorombiska, pseudokubiskt
SpaltningPerfekt på {001}
BrottOjämnt
HållbarhetSkör
Hårdhet (Mohs)5,5
GlansMetallisk
RefraktionOpak
Streckfärggråaktig till svart
Densitet6,33
TyplokalCobalt, Ontario

Egenskaper redigera

Mineralet är rödaktigt silvervitt till färgen och starkt metallglänsande. Det kristalliserar ortorombiskt men de tre kristallaxlarna är nästa lika långa, a=5,5833 Å, b=5,5892 Å, c=5,5812 Å.[1] Mineralet ser ofta ut som kub eller pentagondodekaeder. Koboltglans anlöps lätt och antar då en mattgrå färg.

Förekomst redigera

Koboltglans förekommer på flera ställen i Sverige tillsammans med andra sulfidmineral, bland annat kopparkis och de mera underordnade koboltmineralen linneit och smaltit. Ofta är den insprängd i kalksten eller gnejs.

I Sverige finns den vid Tunaberg i Södermanland, Vena gruvfält i Närke, Gladhammar i Småland, Håkansboda och Riddarhyttan i Västmanland[2] med flera ställen.

Viktiga fyndigheter finns i Tyskland, Kanada, Australien och Marocko.

Användning redigera

I Norge har man brutit koboltglans vid Skutterud vid Modum (cirka 5 mil VNV Oslo) och framställt koboltfärger av den.

Förekomster i Schlesien och Westfalen har använts för tillverkning av smalt och till färger för glas- och porslinsindustrin.

Koboltmineralet har också stor betydelse för framställning av stål- och andra legeringar.

Källor redigera

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cobaltite, 12 november 2011.

Noter redigera

  1. ^ [1] koboltglans på Handbook of mineralogy
  2. ^ Jansson, Michael; Hedin L-H (2007). Mineral i Sverige. Kristianstad: Förlags AB Björnen. sid. 66. ISBN 978-91-88528-58-2