Kirsten Leistner
Kirsten Leistner, född den 7 mars 1984, är forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Sverige. Hon forskar 2018 kring hur man minskar mängden förorenade utsläpp från person- och lastbilar.
| Kirsten Leistner | |
| Född | 7 mars 1984[1] (40 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Université Pierre-et-Marie-Curie, filosofie doktor, [2]  |
| Sysselsättning | Kemist |
| Arbetsgivare | Chalmers tekniska högskola IFP Énergies nouvelles (2009–2012)[3] École nationale supérieure de chimie de Paris (2012–2013)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Hon studerade 2003 vid University of Johannesburg där hon studerade maskinteknik. Mellan 2004 och 2008 studerade hon energiteknik och tog en masterexamen vid Università degli studi del Sannio-Benevento i Italien. Slutligen tog Leistner en fil. dr examen i kemiteknik 2012 vid Université Pierre et Marie Curie (Paris VI) i Frankrike.[5]
Leistner har varit trainee på Institut de Combustion Aérothermique Réactivité (ICARE). Här sysslade hon med att experimentera inom forskning, uträkningar och modellering vid förbränning (laminär, flamhastigheter, bildhantering och analys, korrekt ortogonal sönderdelning). Kirsten var även under 2006 trainee vid Istituto Motori.
Hon har som postdoktorforskare forskat inom Makroskala och kinetisk Monte Carlo modellering av korrosion av metaller för kärnanvändning (tryckvattenreaktorer) vid Chimie ParisTech École nationale supérieure de chimie de Paris[5]
Leistner studerar bland annat egenskaperna hos zeoliter för eliminering av skadliga kväveoxider i avgaser genom katalys.
Utmärkelser redigera
Leistner har mottagit två stora priser inom temat forskning.
År 2012 mottog hon Prix de thèse Gérard de Soete[6] från den franska delen av Förbränningsinstitutet. Hon vann för att hon skrivit den bästa doktorsavhandlingen i Frankrike, inom förbränningsområdet.
I mars 2017 belönades Leistner med svenska L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset för hennes framgångsrika forskning rörande fundamental förståelse av katalysatorers temperaturberoende aktivitet. Hon har gjort en upptäckt som kan leda till utveckling av förbättrade katalysatorer.[7]
Referenser redigera
- ^ läs online, www.unesco.se .[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Forskarpris för att öka jämställdheten inom akademin”. www.sverigesungaakademi.se. http://www.mynewsdesk.com/se/l_or_al_sverige_ab/pressreleases/forskarpris-foer-att-oeka-jaemstaelldheten-inom-akademin-1843740. Läst 9 maj 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509220839/http://www.iedu.fr/fichepdf.php?id=1945. Läst 9 maj 2018.
- ^ ”L'Oréal-Unesco-priset For Women in Science - Sveriges Unga Akademi”. www.sverigesungaakademi.se. http://www.sverigesungaakademi.se/733.html. Läst 9 maj 2018.