Khuddaka Nikaya

Samling av buddhistiska texter

Khuddaka Nikāya , är en av de fem nikayor, eller samlingar, som ingår i Sutta-pitaka, vilken är en av ”de tre korgarna” i Tipitaka. Khuddaka Nikāya, där khuddaka är pali och betyder liten och titeln alltså kan översättas "Små samlingar".[1]

Denna nikaya är den femte och sista delen i Sutta Pitaka. Nikayan består av femton (Thailand), sjutton (Sri Lanka) eller arton (Burma) böcker i olika ämnen som tillskrivs Buddha och hans främsta lärjungar. Den mest populära boken i västerlandet är Dhammapada.

Professor Hirakawa Akira har i sitt verk över indisk Buddhism sagt[2] att Khuddaka Nikaya representerar en steg i utvecklingen av palikanonen där nytt material inte längre lades till i övriga delar av Suttapitaka utan enbart till Khuddaka Nikaya. Khuddaka Nikaya blev mottagare av material som utelämnats från de övriga nikayorna – Digha Nikaya, Majjhima Nikaya, Samyutta Nikaya och Anguttara Nikaya – och kom därför att innehålla båda tidiga och sena texter.[2]

Struktur och innehåll i nikayan redigera

Materialet i Khuddaka Nikaya är skiftande och var inte accepterad av alla ursprungliga skolor som kanonisk.[3][4] Den mest populära boken i västerlandet är Dhammapada.Nikayan innehåller delar eller alla av dessa texter:

  1. Khuddakapatha
  2. Dhammapada
  3. Udana
  4. Itivuttaka
  5. Suttanipata
  6. Vimanavatthu
  7. Petavatthu
  8. Theragatha
  9. Therigatha
  10. Jatakaberättelserna
  11. Niddesa
  12. Patisambhidamagga
  13. Apadāna
  14. Buddhavamsa
  15. Cariyapitaka
  16. Nettipakarana eller Netti –finns i den burmesiska och singalesiska versionen, men inte i den thailändska
  17. Petakopadesa – finns i den burmesiska och singalesiska versionen, men inte i den thailändska
  18. Milindapanha – finns i den burmesiska versionen, men inte i den singalesiska eller thailändska

Likheten med Kṣudraka Āgama redigera

Khuddaka Nikāya överensstämmer i innehåll med Ksudraka Āgama ("Små samlingar") som ingår i Sutra Pitikas[a] från theravadabuddhismens palikanon, och existerade i några tidiga buddhistiska inriktningar. Dharmaguptaka är en av de tidiga inriktningarna som hade denna āgama.[4] Den kinesiska översättningen av Dharmaguptaka Vinaya innehåller en lista av innehåll för Dharmaguptakas version av Kṣudraka Āgama, och fragment i gandhari har blivit hittade.[5] Delar av agaman finns också bevarad i tibetansk och kinesisk översättning - 14 texter i den kinesiska översättningen.[4][6][7]

Fotnoter redigera

  1. ^ pali heter ett kapitel sutta, medan det på sanskrit heter sutra.

Dateringen av böckerna i Khuddaka Nikaya redigera

Böckerna i denna nikaya kan delas in i två kategorier, en äldre eller tidigare och en yngre eller senare. Till de äldre skrifterna kan Sutta Nipata, Itivuttaka, Dhammapada, Therigatha, Udana och Jataka räknas. Till de senare räknas Khuddakapatha, Vimanavatthu, Petavatthu, Niddesa, Patisambhida, Apadana, Buddhavamsa och Cariyapitaka.[8]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Khuddaka Nikaya, 11 april 2017.

Noter redigera

  1. ^ ”Khuddaka Nikaya – The Collection of Little Texts” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/kn/index.html. Läst 15 september 2017. 
  2. ^ [a b] Hirakawa Akira (övers. Paul Groner (1993) (på engelska). A History of Indian Buddhism. Motilal Banarsidass Publishers, Delhi. sid. 128 
  3. ^ ”Khuddakanikaya”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/khuddakanikaya. Läst 25 september 2017. 
  4. ^ [a b c] Andrew Skilton (2004) (på engelska). A Concise History of Buddhism. Windhorse Publications. sid. 82. ISBN 0-904766-92-6. http://books.google.com/books?id=GEKd4iqH3C0C&pg=PA82&lpg=PA82&dq=ksudrakagama&source=bl&ots=xWgLv99VQQ&sig=a953GLg17rYa0yv-pOcbS8k_syg&hl=en&ei=BodMS4CoEIqB8Qbancz-DQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9&ved=0CCIQ6AEwCA#v=onepage&q=ksudrakagama&f=false. Läst 15 september 2017 
  5. ^ Richard Salomon, Frank Raymond Allchin, Mark Barnard (1999) (på engelska). Ancient Buddhist scrolls from Gandhāra: the British Library Kharoṣṭhī fragments. University of Washington Press. sid. 161. ISBN 0-295-97769-8. http://books.google.com/books?id=Dm8aXSwL0OgC&pg=RA1-PA161&lpg=RA1-PA161&dq=ksudrakagama&source=bl&ots=czY_983GmY&sig=s8zF6g5UookuPxMXDZB6z8tDk24&hl=en&ei=BodMS4CoEIqB8Qbancz-DQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CBEQ6AEwAw#v=onepage&q=ksudrakagama&f=false. Läst 15 september 2017 
  6. ^ Sean Gaffney (på engelska). The Pali Nidanakatha and its Tibetan Translation: Its Textual Precursors and Associated Literature. Läst 15 september 2017 
  7. ^ T.Skorupski (1996) (på engelska). The Buddhist Forum, Volume 2. Routledge. sid. 78. ISBN 0-7286-0255-5. http://books.google.com/books?id=_B73f0ZajeQC&pg=PA78&lpg=PA78&dq=ksudrakagama&source=bl&ots=hfB8zEgrgB&sig=MBmAA1JskuOV69r6I4hDROyDc3g&hl=en&ei=BodMS4CoEIqB8Qbancz-DQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=15&ved=0CDgQ6AEwDg#v=onepage&q=ksudrakagama&f=false. Läst 15 september 2017 
  8. ^ Oliver Abeynayake (1984) (på engelska). A textual and Historical Analysis of the Khuddaka Nikaya. sid. 113 

Externa länkar redigera