Karl Levinson
Karl Samuel Levinson, född 2 oktober 1885 i Adolf Fredriks församling, Stockholms stad, död 29 augusti 1971 i Matteus församling, Stockholms län, var en svensk jurist och ämbetsman.
| Karl Levinson | |
 | |
| Tid i befattningen 28 september 1936–31 augusti 1938 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
|---|---|
| Företrädare | Sture Centerwall |
| Efterträdare | Herman Eriksson |
| Tid i befattningen 16 september 1933–19 juni 1936 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
| Företrädare | Torsten Nothin |
| Efterträdare | Sture Centerwall |
| Tid i befattningen 14 oktober 1924–7 juni 1926 | |
| Statsminister | Hjalmar Branting Rickard Sandler |
| Företrädare | Bror Hasselrot |
| Efterträdare | Natanael Gärde |
| Tid i befattningen 1 september 1938–mars 1952 | |
| Företrädare | Nils Edén |
| Efterträdare | Gunnar Danielson |
| Född | Karl Samuel Levinson 2 oktober 1885 Adolf Fredriks församling, Stockholms län |
| Död | 29 augusti 1971 (85 år) Matteus församling, Stockholms län |
| Gravplats | Sandsborgskyrkogården |
| Utbildning | Jur. kand. 1908 |
| Alma mater | Uppsala universitet |
| Yrke | Jurist, ämbetsman |
| Ministär | Regeringen Branting III Regeringen Sandler Regeringen Hansson I Regeringen Hansson II |
| Maka | Margit Ragnhild Fredriksson (g. 1920–1963; hennes död) |
Biografi redigera
Levinson blev 1908 juris kandidat vid Uppsala universitet, assessor vid Göta hovrätt 1919, byråchef i Finansdepartementet 1919 och hovrättsråd samt statssekreterare i Försvarsdepartementet 1923. 1924–26 var han konsultativt statsråd i regeringarna Branting III och Sandler, där hans främsta uppgift var att granska regeringsbeslut ur formell och juridisk synpunkt. Därtill var Levinson från 1927 chef för Riksförsäkringsanstalten, från 1930 chef för Pensionsstyrelsen samt från 1932 vice och från 1933 ordinarie ordförande i Mjölknämnden.[1]
Levinson var åter konsultativt statsråd (juristkonsult) i regeringen Hansson I 1933–36 och i regeringen Hansson II från 1936 till 1938, då han utnämndes till landshövding i Stockholms län och avgick ur regeringen; denna post kom han att inneha till sin pensionering 1952. Mot bakgrund av det tilltagande hotet om ett nytt storkrig under 1930-talets senare år utsågs Levinson 1938 också till ordförande i Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE).
Efter att ett antal specialiserade kriskommissioner för skilda samhällssektorer inrättats under hösten 1939 kom Levinson helt att ägna sig åt landshövdingeposten. Han kom där att inta en viktig roll i den snabba välfärdspolitiska utvecklingen i Stockholms län, med införandet av bl.a. vatten, avlopp och elektricitet samt förbättrade kommunikationer.
Familj redigera
Levinson gifte sig 1920 med Margit Ragnhild Fredriksson (1898–1963), senare ordförande i svenska Rädda Barnen från 1939 och i Svenska Europahjälpen 1946–49.[2] De är begravda på Sandsborgskyrkogården i Stockholm.[3]
Utmärkelser redigera
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 5 juni 1937.
_-_Commander_Grand_Cross.svg){kind=small}
Referenser redigera
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 84
- ^ Bra Böckers lexikon, 1977
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning redigera
- Kent Zetterberg: Karl Levinson i Svenskt biografiskt lexikon (1977-1979)
| Företrädare: Bror Hasselrot |
Konsultativt statsråd i Sverige juristkonsult 1924–1926 |
Efterträdare: Natanael Gärde |
| Företrädare: Torsten Nothin |
Konsultativt statsråd i Sverige juristkonsult 1936–1936 |
Efterträdare: Sture Centerwall |
| Företrädare: Sture Centerwall |
Konsultativt statsråd i Sverige juristkonsult 1936–1938 |
Efterträdare: Herman Eriksson |
| Företrädare: Nils Edén |
Landshövding i Stockholms län 1938–1952 |
Efterträdare: Gunnar Danielson |