Karl Kautsky
Karl Kautsky, född 18 oktober 1854 i Prag, död 17 oktober 1938 i Amsterdam, var en socialdemokrat och ekonom.
| Karl Kautsky | |
 | |
| Född | 16 oktober 1854[1][2][3] Prag[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1938[7][1][2] (84 år) Amsterdam[4][6][8] |
| Begravd | Westerveld |
| Medborgare i | Österrike-Ungern, Tyska riket och Tyskland |
| Utbildad vid | Wiens universitet Akademisches Gymnasium Stiftsgymnasium Melk  |
| Sysselsättning | Politiker[9], nationalekonom, filosof, journalist |
| Politiskt parti | |
| SPD Tysklands oberoende socialdemokratiska parti | |
| Maka | Luise Kautsky Louise Kautsky |
| Barn | Felix Kautsky (f. 1891) Karl Kautsky (f. 1892) Benedikt Kautsky (f. 1894) Sophie Kautsky (f. 1899) |
| Föräldrar | Johann Kautsky Minna Kautsky |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Kautsky grundade 1883 tidskriften Neue Zeit, som hade till uppgift att vara hela det tyska socialdemokratiska partiets vetenskapliga organ och som sedermera kom att särskilt representera den marxistiska riktningen i partiet, men avföll – tillsammans med Eduard Bernstein – från den marxistiska grunden då majoriteten bland socialdemokratins ledare i samband med första världskriget tog ställning för nationalstaten och mot revolution, som ersattes med en reformistisk politisk strategi för vägen till socialismen.
Skrifter, ställningstaganden och revisionism redigera
Bland Kautskys främsta arbeten märks Marx’ ökonomische Lehren (1887), Erfurtprogrammet (Das Erfurter Programm) (1892), en teoretiskt belysande utläggning av det program, som Tysklands socialdemokratiska parti antog vid kongressen i Erfurt 1891 och vartill Kautsky själv utarbetat förslaget, Die Agrarfrage (1899), ett försvar av Marx teori om koncentrationsprocessen inom jordbruket, och Bernstein und die sozialdemokratische Partei (1899), ett inlägg i den energiska och uppseendeväckande strid, som Kautsky i Neue Zeit och på partidagar fört mot Bernstein och den reformistiska nymarxismen.
Kautsky tog till sin uppgift att försvara de teorier, som utgör grundvalarna för den marxistiska lärobyggnaden, men på samma gång gav han dock en något mildrad framställning av den materialistiska historieuppfattningen och tolkade utarmningsteorin så, att det härvidlag inte är fråga om en absolut, utan en relativ utarmning, ej ett fysiskt, utan ett socialt elände. Kautsky betraktar inte fackföreningsrörelsen som något effektivt medel för en varaktig stegring av hela arbetarklassens ekonomiska ställning, utan främst som ett medel att moraliskt höja arbetarklassen (till stridslust och stridsduglighet). I fråga om socialdemokratins politisk-parlamentariska uppträdande hävdade Kautsky den parlamentariska ståndpunkten, men med sträng partiexklusivitet. I befolkningsfrågan omfattades Kautsky av Malthus lära och anslöt sig till nymalthusianismen. Utom hans ovannämnda arbeten kan nämnas Die soziale Revolution (1902), Die Sozialdemokratie und die katholische Kirche (1902) och Die historische Leistungen von Karl Marx (1908).
Stöd till första världskriget redigera
Den tyska socialdemokratiska riksdagsgruppen hade röstat för krigskrediterna 1914, vilket förskräckte den ryska socialdemokratiska bolsjeviken Alexandra Kollontaj som befann sig i Tyskland vid tillfället. Hon sökte upp Kautsky och mötte honom i tyska riksdagshusets korridorer, ”gammal och förvirrad”.[10] Hans båda söner hade just inkallats och han förklarade för den ryska partivännen att ”I så dåliga tider måste var och en kunna bära sitt kors”; ”Vi ska visa att även socialister kan dö för fosterlandet!”[11]
Lenin hade länge varnat för Kautsky och menade att han var ”en maskerad fiende, diplomatiskt uppsnyggad, som fördunklar arbetarnas ögon, förslöar deras fattningsförmåga och avtrubbar deras samvete.”[11]
Kautsky å sin sida hävdade efter kriget att "bolsjevikerna under Lenins ledarskap lyckades ta kontrollen över Petrograds och senare Moskvas väpnade trupper, och lade sålunda grunden till en ny diktatur istället för den gamla tsaristiska diktaturen."[12]
Bibliografi i urval redigera
Nämnas bör att hans tidiga arbete om Karl Marx ekonomiska lära brändes av nazisterna i bokbålen 1933, liksom boken om kristendomens ursprung och allt annat som berörde politik och statsvetenskap.
- Karl Marx ökonomische Lehren (1887)
- Karl Marx's ekonomiska läror (översättning Fredrik Sterky, Social-demokratiska arbetarepartiet, 1888–1890)
- Friedrich Engels (1887)
- Thomas More und seine Utopie (1888)
- Thomas More och hans Utopi (översättning Knut Tengdahl, 1893)
- Das Erfurter Programm (1892)
- Die Vorläufer des neueren Sozialismus (två band, 1895)
- Den nyare socialismens förelöpare. 1, Från Plato till vederdöparne (översättning Hjalmar Branting, Socialdemokratiska Arbetarepartiets förlag, 1896)
- Die soziale Revolution (1902)
- Den sociala revolutionen (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1906). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
- Ethik und materialistische Geschichtsauffassung (1906)
- Etik och materialistisk historieuppfattning (översättning Knut Gillström, Tiden, 1922)
- Der Ursprung des Christentums (1908)
- Der Weg zur Macht (1909)
- Vägen till makt: politiska betraktelser över inväxandet i revolutionen (anonym översättning, Tiden, 1914). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
- Nationalstaat, imperialistischer Staat und Staatenbund (1915)
- Demokratie oder Diktatur (1918)
- Demokrati eller diktatur (anonym översättning, Tiden, 1919)
- Die Internationale (1920)
- Die proletarische Revolution und ihr Programm (1922)
- Die materialistische Geschichtsauffassung (två band, 1927)
- Krieg der Demokratie (1932)
- Die Klassengegensätze im Zeitalter der französischen Revolution
- Klassmotsättningarna i den franska revolutionstidens tidsålder (översättning Gustav Möller, Tiden, 1917)
- Oidentifierade svenska översättningar
- Socialdemokrati och socialism: en kritik av Bernsteins arbete Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter (översättning C. N. Carlesson, Björck & Börjesson, 1908)
- Socialismens grundläror: bearbetning efter Erfurterprogrammet (anonym översättning, 1909)
- Kristendom och socialism: från klosterkommunismen till Thomas Münzer (i fri bearbetning av Per Meurling, Tiden, 1973)
Källor redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Karl Kautsky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Karl Kautsky, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Каутский Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.marxists.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Каутский Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyklopedie ČSSD, läs online, läst: 10 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ Stefan Lindgren, Lenin, sid. 85.
- ^ [a b] Stefan Lindgren, Lenin, sid. 85.
- ^ Karl Kautsky: Marxism and Bolshevism, Ch. 4: Democracy and Dictatorship
- Kautsky. Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Karl Kautsky.- Karl Kautsky i Libris
