Karel Krejci
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2022-03) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Karel Erhart Krejčí, född 5 december 1889 i Wien, död 27 juni 1942 i Halmstad, var en tjeckisk kompositör, målare och lärare som arbetade i Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Ryssland, Nederländerna och Sverige.
| Karel Krejci | |
.jpg) Karel Krejci, 1917. | |
| Född | 5 december 1889 Wien |
|---|---|
| Död | 27 juni 1942 (52 år) Halmstad, Sverige |
| Sysselsättning | Kompositör, lärare, violinist, målare |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Karel Krejci var son till de tjeckiska föräldrarna Josef och Maria Krejčí. Redan från tidig ålder visade han musikalisk och konstnärlig talang. Vid tio års ålder började han studera musik och redan vid fjorton års ålder blev han antagen som andraviolinist vid nationaloperan i Brno. Han fortsatte att studera samtidigt som han reste till bland annat Ryssland, Polen, Tyskland och Jugoslavien, där han spelade i stora operaorkestrar. Han återvände senare till Brno som första konsertmästare och var lärare vid musikkonservatoriet under Leoš Janáček.
År 1913 gifte han sig med Markéta Wanjek, dotter till Johann Thomas Wanjek och Ernestina Wanjek, född Jahoda. Året därpå föddes dottern Markéta, som senare gifte sig med den bulgariske ingenjören och uppfinnaren Zlatan Ananiev Zlatkov. Efter hustruns död 1917 och krigets slut stannade han i Frankrike och studerade konst. Därefter reste han till Nederländerna och bosatte sig slutligen i Helsingborg 1919. Två år senare fick han en tjänst som kapellmästare i Härnösand.
I november 1928 flyttade han till Halmstad, där han var verksam resten av sitt liv. Här etablerade han sig som en respekterad musiklärare och violinist i olika orkestrar. Han var medlem i Halmstads Orkesterförening och en av grundarna till Halmstads Kammarmusikförening samt ABF-orkestern. Han deltog regelbundet i Göteborgs symfoniorkester tillsammans med cellisten Guido Vecchi. År 1932 gifte han sig med Altea Emma Charlotte Gärtner, ursprungligen från Uddevalla, dotter till Georg Bernhard Gärtner och Maria Elisabet.
I Halmstad komponerade han bland annat verket Symfoni i g-moll.
Han tonsatte även Pär Lagerkvists dikt Allt står emot evighetsgrunden från samlingen Genius från 1937. Hans verk Sonat i C-dur (On a Nordic Note) tillägnades pianisten Sigrid Mahrström. På 1940-talet framförde hans vän Hugo Norén ett sångprogram baserat på Krejcis Fem sånger för röst och piano i Göteborgs radio.
Krejci var även aktiv som målare och ställde ut sina verk i Halmstad och Göteborg. Åren 1935, 1937 och 1940 presenterade han sina målningar tillsammans med Erik Arosenius, Knut Götharson, Gunnar Christenson, Erik Gyllensvärd och Holger Eriksson. Hallands konstmuseum anordnade en minnesutställning efter hans död 1943.
Symfoni i g-moll redigera
Symfoni i g-moll är en fyrsatsig symfoni i klassisk form med självbiografiska inslag. Efter en melankolisk uvertyr skildrar den första satsen en orolig ungdom och en längtan efter ett främmande land, som så småningom blir en fridfull vistelse i Sverige. Den andra satsen, som är den formellt mest lösa (kvasifantasi), är helt genomsyrad av en djupt tragisk känsla, som ett minne av tiden mellan 1914 och 1918. Den tredje satsen, "Scherzo", kännetecknas av ironi och satir, och har dessutom en atmosfär som liknar en pastoral scen från Böhmen. Den fjärde satsens stormiga öppning, med sin plötsliga lugnare fortsättning, representerar den vilda sjukdomsrusningen och den efterföljande resignationen. Omedelbart därefter kommer dock det groteska Allegro. Satsens sekundära motiv är en imitation av de tjeckiska säckpiparnas musik. Symfonin avslutas med en religiöst stämd fuga.
Utvalda musikaliska verk redigera
- Fem sånger för röst och piano
- Sonatina i a-moll för piano
- Sonat i C-dur På en nordisk ton för piano
- Sex sånger för medium röst och piano
- Symfoni i g-moll
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
- Tom Manhof, Karel Krejci, en nydanare och eldsjäl, som präglat Halmstads musikliv i Föreningen Gamla Halmstad, Halmstad 2001, b. 249-261.
- Gamla Halmstad årsbok, Halmstad 1948, b. 251.
- Gamla Halmstad årsbok, Halmstad 1988, b. 228.
- Gamla Halmstad årsbok, Halmstad 2002, b. 283.
- Gamla Halmstad årsbok, Halmstad 2003, b. 260.
- Gamla Halmstad årsbok, Halmstad 2008, b. 212.
- Katalog över konstutställning av Erik Arosenius, Knut Götharson, Karel Krejci, Halmstad 1935.
- Katalog över konstutställning av Erik Arosenius, Holger Eriksson, Karel Krejci, Halmstad 1937.