Kanelbekard[2] (Pachyramphus cinnamomeus) är en fågel i familjen tityror inom ordningen tättingar.[3]

Kanelbekard
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTityror
Tityridae
SläktePachyramphus
ArtKanelbekard
P. cinnamomeus
Vetenskapligt namn
§ Pachyramphus cinnamomeus
AuktorLawrence, 1861
Utbredning

Utseende redigera

Kanelbekarden är en medelstor rostfärgad fågel. Hanen och honan är lika. Den är slankare och mindre än honan av rosastrupig bekard, med ljust ögonbrynsstreck och avsmalnande stjärtpennor.

Utbredning och systematik redigera

Kanelbekarden har ett stort utbredningsområde från södra Mexiko genom Centralamerika till Ecuador. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt redigera

Kanelbekarden hittas i fuktiga topiska låglänta områdem, i skogsbryn och gläntor i städsegrön skog. Den ses vanligen enstaka eller i par i de mellersta och övre skikten, ofta i rätt oppna träd. Som andra bekarder sitter den rätt upprätt och lyfter sitt huvud framåt för att kika omkring.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[4]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pachyramphus cinnamomeus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar redigera