Kamsothöna[2] (Fulica cristata) är en huvudsakligen afrikansk fågelart i familjen rallar med en isolerad population i södra Spanien.[3]

Kamsothöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteSothöns
Fulica
ArtKamsothöna
F. cristata
Vetenskapligt namn
§ Fulica cristata
AuktorJohann Friedrich Gmelin, 1789

Utseende redigera

Kamsothönan är mycket lik sothönan (Fulica atra) som den kan finnas tillsammans med. Häckningstid har den två mörkröda knölar i pannan, som dock är förvånansvärt svåra att se och dessutom tillbakabildas snabbt. I övrigt är näbben blågrå snarare än gräddvit, fjäderfästet på ovansidan av näbben rundat och inte spetsigt, halsen smalare och i flykten mörk vinge utan vit vingbakkant.[4]

Läten redigera

Lätena skiljer sig tydligt från sothönans, dels ett gällt och nasalt "kerre", dels ett likaledes nasalt men dovt "ka-hah".[4]

Utbredning och systematik redigera

Kamsothönan förekommer från Iberiska halvön till Sydafrika och Madagaskar.[3] Den anses utdöd i Tunisien och troligen utdöd i Algeriet. Fågeln har införts till Förenade Arabemiraten. Som tillfällig gäst har den observerats i bland annat Frankrike, Italien, Malta och Portugal. Den anses vara monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt redigera

Habitat redigera

Kamsothönan lever i färskvattensbiotoper som sjöar och dammar, men även i våtmarker med vass och papyrus och ibland i floder. Under häckningstid föredrar den områden med flytande eller omgivande vegetation, medan den under resten av året kan ses på helt öppet vatten. I Östafrika påträffas den upp till 3.000 meters höjd.[5]

Föda redigera

Arten är en allätare som intar växtdelar och frön, men också mollusker, kräftdjur, leddjur och ibland till och med as. Den födosöker på liknande maner som sothönan men anses vara en bättre dykare och ses mer sällan på land än denna.[5]

Häckning redigera

Båda könen bygger det plattformsliknande boet, oftast med en ramp på ena sidan, och placeras i närheten av vatten eller flytande på vattenytan. Den bygger också "falska bon" som används för vila. Den lägger vanligtvis fem till sju ägg, men kullar på upp till elva har observerats. Båda föräldrar ruvar äggen och ungarna kläcks efter 18-25 dagar. Ungarna lämnar boet efter endast en dag och kan dyka snart efter. Arten lägger oftast en kull, men möjligtvis två i Marocko.[5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan cirka 100.000 och en miljon individer, varav det i Europa tros häcka endast 25-90 par.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Fulica cristata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 126. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] Taylor, B. (2018). Red-knobbed Coot (Fulica cristata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53694 7 januari 2018).

Externa länkar redigera