Kajanska

Kajanska (på kajanska Kaennuun murre) är den dialekt av det finska språket som talas i Kajanaland, Norra Österbotten och Posio och Ranua kommuner i Lappland. Kajanska är en östfinsk dialekt och hör till de savolaxiska dialekterna.

Kajanska
Kaennuun murre
Talas i	Finland
Region	Kajanaland, Norra Österbotten (partiellt) och Lappland (partiellt)
Antal talare	70 000–100 000 (2022)
Status	vital
Språkfamilj	Finsk-ugriska språk Östersjöfinska språk Finska språk Östfinska Savolaxiska dialekter Kajanska
Skriftsystem	latinska alfabetet ]
Språkkoder
ISO 639‐3	-
Kajanskas utbredning i Finland.

Historia

Lingvister har utforskat kajanskans uppkomst och dess faser är välkända. Kajanska basera sig på fornkarelska som talades i Finland och nordvästra Ryssland på 1100-talet. Fornkarelska påverkades starkt av forntavastländska och Nöteborgstraktaten 1323 påverkade fornkarelskan kraftigt, och i senast då fornskarelska delades upp i olika dialekter och språk, exempelvis ingriska, modernkarelska, sydöstfinska dialekter och savolaxiska dialekter. Alltså, kajanskas urspråket är i savolaxiska dialekterna.

Kajanskas historia börjar på 1500-talet, tack vare Sveriges kung Gustav Vasa. Gustav Vasa befriade vissa savolaxiska familjer från skattskyldighet om de flyttade till Kajanaland som då var nästan obebott. Omkring 140 familjer från Savolax flyttade till Kajanaland som måste dela sina liv med kajanalänningsamer som antagligen var släkt med kemisamer, som talade kemisamiska. I senast på 1700-talet samiska befolkningen assimilerade med kajanalänningar.

Grammatik

Kajanska har en stark påverkan av samiska språk när det gäller diftonger. Exempelvis, finskas pää och maa (sv. huvud och land eller mark) är på kajanska peä och moa. Kajanska har också sin egen motsvarighet för finskans "ts". Till exempel, finskans otsa (sv. panna) och metsä (sv. skog) är på kajanska ohta och mehtä. På grund av kajanskans diftonger, säger inte kajanalänningar köyhä poika laulaa kauniisti (sv. en fattig pojke sjunger vackert) utan köyhä poeka laolaapi kaoniisti.

Finländarna i västra undrar särskilt över -pi-ändelsen i kajanska verb, som alltid förekommer i slutet av ett verb. Till exempel käöpi och syöpi istället för finskas käy och syö (sv. går och äter), men fenomenet förekommer även i andra savolaxiska dialekter och tidigare var en del av finskt skriftspråk.

Kajanska brukar nästan alltid tappa "d" bort, förutom i lånord. Till exempel, sinä vedät och minä lähden (sv. du drar och jag går) är på kajanska sinä veät och minä lähen. D-bokstav är faktiskt en "lånbokstav" från svenska språket i finska och nästan inga finska dialekter använder "d".

Andra drag hos kajanska är till exempel partitivtypen i substantiver. Till exempel emäntätä (sv. frun) och kalloata (fisken) i stället för finskas emäntää och kalaa. Andra drag är 1:a person pluralformerna myö tulemma eller myö tullaan i stället för finska me tulemme (vi kommer), 2:a person pluralformerna työ tuletta eller työ tuutta i stället för te tulette (sv. ni kommer) och i vissa områden även työ tulija (sv. ni kom).

Kajanska har också en stark rysk påverkan på grund av sitt läge, men kanske något överraskande, också en stark svensk påverkan när det gäller kajanskas lånord. Antalet svenska och ryska lånord i kajanska är ganska lika och det går inte att säga vilket som har haft en starkare påverkan. Det är inte alltid säkert heller är ord från antingen svenska eller ryska. Nedanför finns några lånord både från svenska och ryska.

Svenska lånord i kajanska

• aski = ask
• auksuuni = aktion
• blinni = plänn, men är tydligen från ryskas блин
• eli = eller, men är tydligen från ryskas или
• ettonet = "vila på maten", från ordet äta
• huusi, hyysi = uthus
• hällä = häll
• kahveli = gaffel
• kihveli = skyffel
• loota = låda
• roakata = raka sig
• tooli = stol, men kan också vara från ryskas стол
• tyyrätä = styra
• täkki = täcke
• veres = fräsch
• völjy, völijy = "sällskap" från ordet följa

Ryska lånord i kajanska

• akkuna = окно (sv. fönster)
• blinni = блин, men kan också vara från svenskas plänn
• eli = или, men kan också vara från svenskas eller
• holotna = холодный (sv. kall)
• ikramoida = играть (sv. spela eller larva sig)
• kapusta = varken ryskas копыстка eller polskas kopyść (sv. slev)
• kasakka = казак (sv. medhjälpare)
• komero = varken ryskas камера eller italienskas camera (sv. förväringsutrymme)
• kohmelo, pohmelo = похмел (sv. baksmälla)
• lavihta = лавица (sv. bänk eller brits)
• nuusa = нужда (sv. brist)
• rostoi = простой (sv. simpel, enkel)
• rukkanen = från ryskas рука (sv. hand) som betyder på kajanska svenskas "handske"
• saekka = чай (sv. te)
• sipattoa = шелтать (sv. viska)
• tojjie = стоять, men kan vara okcså från svenskas stå
• tooli = стол, men kan vara också från svenskas stol
• topra = добрый (sv. bra)
• tuumata = думать (sv. snacka, småprata, jiddra, men betyder på riktigt "tänka på")

Etymologi av ordet ”kiva”

Ordet ”kiva” (sv. trevlig, rolig, kul, lattjo) som används mycket både i finska dialekter och finlandssvenska dialekter bedöms av språkvetare Alpo Räisänen komma från kajanska. I kajanskan betyder ordet ”häftig”, ”snabb” eller ”hastig” men under eller efter första världskriget spreds antagligen ordet med en kajanalänning tjej som flyttade till Helsingfors. Samtidigt förändrades ordets betydelse som nu började betyda ”trolig”, ”rolig”, ”kul” eller ”lattjo”.