Julius Nicolaysen
Julius Nicolaysen, född den 31 juli 1831 i Bergen, död den 25 december 1909 i Kristiania, var en norsk läkare, halvbror till Nicolay Nicolaysen, far till Johan Nicolaysen.
| Julius Nicolaysen | |
 | |
| Född | 31 juli 1831 |
|---|---|
| Död | 25 december 1909 (78 år) |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Läkare, kirurg, tandläkare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Barn | Johan Nicolaysen (f. 1860) |
| Föräldrar | Lyder Nicolaysen |
| Släktingar | Nicolay Nicolaysen (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900)[1] Kommendör av Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Nicolaysen var militärläkare vid norska gardet i Stockholm 1857-60, sedan 1867 universitetsstipendiat i kirurgi och 1870-1908 professor i medicin i Kristiania samt sedan 1872 därjämte överkirurg vid Rikshospitalet. Han kreerades till hedersdoktor vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 och var ledamot av Svenska läkarsällskapet (1882).
Nicolaysen, som kirurg en föregångsman i Norge, var den förste, som där med lyckligt resultat utförde ovariotomi (1866) och tarmresektion (1885). Många av hans uppsatser är offentliggjorda i "Norsk magazin for lægevidenskaben" (sedan 1857), "Klinisk aarbog" - bägge dessa publikationer var han med om att utge - och i "Nordiskt medicinskt arkiv", varav han var medredaktör för Norge.
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nicolaysen, 2. Julius, 1904–1926.
- ^ Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]