Jordeboksränta
Jordeboksränta, även kallad ordinarie ränta, var en svensk skatt på jordbruksfastigheter som togs ut fram till den så kallade ränteförenklingen 1855, då den ersattes av grundränta.[1] Vid sidan av jordeboksräntan togs under långa perioder även en annan skatt ut, kallad mantalsränta eller extra ordinarie ränta.
Jordeboksräntan hade en bakgrund i de jordräntor som sedan äldre tider tagits ut i natura, främst i form av dagsverken (arbete) och fodring (utfodring av hästar) åt kungen eller dennes lokale representanter, adeln eller prästerskapet.[2] Under 1600-talet tillkom skatter uttryckta i form av egendomens mantal, den så kallade mantalsräntan, som till stor del betalades med pengar.
Jordeboksräntan fick sitt namn av att den började införas i jordeböckerna 1718 för att sammanföra dessa äldre skatter (ordinarie ränta) med de yngre skatterna (extra ordinarie ränta) som uttrycktes i form av mantal. Denna uppdelning fortsatte att finnas fram till 1855 när skillnaden mellan jordeboksränta och mantalsränta togs bort till följd av ränteförenklingen, och grundräntan infördes. Denna ersattes i sin tur 1892 av grundskatten.
Se även redigera
- Jordränta (olika betydelser)
Källor redigera
- ^ Grundränta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ Jordeboksränta i Nordisk familjebok (första upplagan, 1884)