Jordbävningen i Niigata 1964

jordbävning i Japan i juni 1964

Jordbävningen i Niigata 1964 inträffade klockan 13:01 lokal tid (04:01 UTC) den 16 juni 1964. Epicentrum var vid kontinentalsockeln vid Honshus nordvästkust i Niigata prefektur, cirka 50 kilometer norr om Niigata. Jordbävningen ledde till likvifaktion i stora delar av staden.

Jordbävningen i Niigata 1964
Showa bridge Niigata NGDC.JPG
Showabrons kollaps.
Datum16 juni 1964
Tidpunkt04:01 UTC
13:01 lokal tid
Drabbade områdenNiigata prefektur,
Japan Japan
Magnitud7,6
Djup34 km
Epicentrumcirka 50 kilometer norr om Niigata.
Skador

Geologi redigera

Nordvästra sidan av Honshu ligger på Japanska havets sydöstra kant.[1].[2]

Skador redigera

3 534 hus förstördes, och över 11 000 skadades.[3] Skadenivån kan förklaras av påverkan från förhållandena under marken. Stora delar av staden Niigata är byggda vid deltalandet från Shinano- och Agano-floderna, huvudsakligen bestående av okonsoliderad sand. Skakningarna ledde till att flera sandvulkaner skapades.[3][2] Kartor över områden av sättningar och sandvulkaner konstaterades likna gamla kartor som visar de tidigare flodkanalernas position.

I ett område med lägenhetshus byggda på landområden återskapade av Shinonafloden, blev blocken lutande, och ett av dem välte.[2]

Showabron redigera

Showabrons kollaps har analyserats i detalj.[4][5] Ögonvittnen meddelar att kollapsen skall ha börjat 70 sekunder efter skalvet, vilket verkade tyda på att markrörelsen inte var ansvarig. Pålningens rörelser under brons pelare på grund av lateral spridning orsakad av kondensering, anses vara den främsta orsaken till kollapsen.[4][5]

Karaktär redigera

Jordbävningen redigera

Jordbävningen hade en magnitud av 7,6 på Momentmagnitudskalan, men det ganska stora djupet på 34 kilometer gjorde att intensiteten vid Honshus kust allmänt uppmättes till runt VIII (destruktiv) på Mercalliskalan på konsoliderad mark.[2][6]

Tsunami redigera

Jordbävningen orsakade en tsunami med maximal våghöjd uppgående till 6 m längs med Honshukusten mellan Shioya och Nezugaseki.[7]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 april 2011.

Fotnoter redigera

  1. ^ Sato, H. (29 mars 2004). ”Late Cenozoic tectonic development of the back arc region of central northern Honshu, Japan, revealed by recent deep seismic profiling”. Journal of the Japanese Association for Petroleum Technology "69" (2): ss. 145–154. ISSN 0370-9868. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302222953/http://sciencelinks.jp/j-east/article/200410/000020041004A0325576.php. Läst 10 juni 2010. 
  2. ^ [a b c d] Kawasumi, H. (1968). ”1. Introduction”. General Report on the Niigata Earthquake of 1964. Tokyo, Japan: Tokyo Electrical Engineering College Press. http://www.iris.edu/seismo/quakes/1964niigata/Kawasumi1968.pdf 
  3. ^ [a b] USGS. ”Historic Earthquakes - Niigata, Japan 1964 June 16 04:01 UTC Magnitude 7.5”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100128105443/http://earthquake.usgs.gov/earthquakes/world/events/1964_06_16.php. Läst 10 juni 2010. 
  4. ^ [a b] Yoshida, N. (29 mars 2007). ”Causes of Showa Bridge collapse in the 1964 Niigata earthquake based on eyewitness testimony”. Soils and Foundations "47" (6): ss. 1075–1087. http://ci.nii.ac.jp/naid/110007327296/. Läst 10 juni 2010. 
  5. ^ [a b] Kazama, M.; Sento, S.; Uzuoka, R. (2008). ”Progressive damage simulation of foundation pile of the Showa Bridge caused by lateral spreading during the 1964 Niigata earthquake”. Geotechnical Engineering for Disaster Mitigation and Rehabilitation. Beijing & Berlin: Science Press and Springer-Verlag. sid. 170–176. http://books.google.co.uk/books?id=b7EfXtq5TT4C&pg=PA171&lpg=PA171&dq=%22Showa+bridge%22+niigata&source=bl&ots=iC1fnS1gUa&sig=-L8uny3PFpzv_tb7_-kJAIeZwHA&hl=en&ei=TEYRTIjKCJaG0QTMmLHZCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CBwQ6AEwAQ#v=onepage&q=%22Showa%20bridge%22%20niigata&f=false. Läst 10 juni 2010 
  6. ^ Ruff, L. (29 mars 1983). ”The rupture process and asperity distribution of three great earthquakes from long-period diffracted P-waves”. Physics of the Earth and Planetary Interiors "31": ss. 202–230. Arkiverad från originalet den 23 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100723162825/http://www.gps.caltech.edu/uploads/File/People/kanamori/HKpepi83.pdf. 
  7. ^ NGDC/NOAA. ”NOAA page on the tsunami”. http://www.ngdc.noaa.gov/nndc/struts/results?eq_0=4322&t=101650&s=18&d=99,91,95,93&nd=display. Läst 10 juni 2010.