Johannes Sleidanus, även Johannes Philippson von Schleiden, född 1506 i Schleiden nära Köln och uppkallad efter födelseorten, död 31 oktober 1556 i Strassburg, var en tysk historieskrivare.

Johannes Sleidanus
Född1506[1][2][3]
Schleiden[4], Tyskland
Död31 oktober 1556[5]
Strasbourg[6]
Andra namnBaptistus Lasdenus[7]
SysselsättningÖversättare, diplomat, historiker, författare[8]
Redigera Wikidata

Sleidanus fick sin vetenskapliga utbildning i Frankrike och fick starka litterära impulser därifrån. Han blev 1537 sekreterare hos Frans I:s minister kardinal Jean du Bellay och användes av denne för underhandlingar med de tyska protestanterna, men flyttade 1542 tillbaka till Tyskland och slog sig 1544 ned i Strassburg.

På uppdrag av Tysklands protestantiska ständer och i syfte att rättfärdiga deras politik skrev Sleidanus sitt förnämsta verk, Commentarii de statu religionis et rei publicæ Carolo V Cæsare (1555). Han säger inte något om reformationstidens inre historia; det var endast det yttre händelseförloppet han ville teckna.

Sleidanus hade ett omfattande material av officiella aktstycken till sitt förfogande. Dessa låter han i regel själva tala (i form av knappa och koncisa referat), men han visar stor skicklighet och smak vid deras sammanställning; språket är måttfullt. Trots den tendens, som uppbar verket, blev det intill 1800-talets början huvudkällan för den tyska reformationshistorien.

Bland Sleidanus övriga arbeten märks det världshistoriska kompendiet De quatuor summis imperiis (1556, i Tyskland använd som skolbok ända fram till upplysningstiden).

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ British Museum person-institution thesaurus, Johann Sleidan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aaron Swartz, Open Library, Johannes Sleidanus, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]