Johan Filipsson (Aspenäsätten)
Johan Filipsson, död 20 augusti 1280 (avrättad), var en svensk riddare, storman och folkunge från Östergötland.
Johan Filipsson | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Tidsperiod | före 1272-1280 | |
Utnämnd av | Kung Valdemar Birgersson | |
Politik
| ||
Parti | Folkungarna | |
| ||
Personfakta
| ||
Personnamn | Johan Filipsson | |
Åtalad | Delaktig i Folkungaupproret | |
Dom/straff | Dödsstraff | |
Död | 20 augusti 1280 Stortorget, Stockholm | |
Dödsorsak | Halshuggning | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Aspenäsätten | |
Far | Filip Birgersson (Aspenäsätten) | |
Mor | Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten) | |
Familj
| ||
Make/maka | Ingeborg Svantepolksdotter | |
Barn | Knut Jonsson (Aspenäsätten) | |
Johan Filipsson var sannolikt son till Filip Birgersson (Aspenäsätten) och Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten). Han är omnämnd, då redan riddare, för första gången år 1272 i ett gåvobrev utfärdat av kung Valdemar Birgersson. Han kallas ibland i litteratur från på 1700- och 1800-talet för "Johan Filipsson Blå", på grund av ett antaget men ej bevisat släktskap med den mytiske Joar Blå och den av historiker konstruerade, men inte i källor belagda, Blåätten.
Johan Filipsson hamnade först i delo med kung Valdemar Birgersson, förlikade sig med honom med hjälp av danske kungen, men hjälpte senare Valdemars bror Magnus Ladulås till tronen. Han var delaktig i Folkungaupproret och fängslades därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades efter räfst vid Stortorget, Stockholm.
Han var gift med Ingeborg Svantepolksdotter, dotter till Svantepolk Knutsson.