Johan Åkerman (fysiker)
Bengt Johan Åkerman, född 20 mars 1970, är en svensk professor i experimentell fysik vid Göteborgs universitet. Han är även verksam som gästprofessor vid KTH.[1] Johan Åkerman är sedan 2019 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
| Johan Åkerman | |
| Född | 20 mars 1970 (54 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet École polytechnique fédérale de Lausanne Kungliga Tekniska högskolan  |
| Sysselsättning | Fysiker |
| Befattning | |
| Professor (2008–) | |
| Arbetsgivare | University of California, San Diego (1999–2001) Freescale Semiconductor (2001–2005) Kungliga Tekniska högskolan (2005–) Göteborgs universitet (2008–) |
| Webbplats | akermanlab.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Åkermans mor är distriktsläkare och hans far har varit mellanstadielärare samt högstadielärare i matematik, naturvetenskap och fysik. Han läste naturvetenskaplig linje på Katedralskolan i Lund och fortsatte med studier i teknisk fysik vid Lunds universitet och sedan vid EPFL i Lausanne. Han doktorerade därefter inom ämnesområdet materialfysik vid KTH.[1][2] År 1999 flyttade han till USA och började som postdoktor vid UCSD i San Diego, för att sedan 2001 bli verksam som forskare vid Motorola och Freescale Semiconductor i Phoenix. Där var han med att utveckla världens första kommersiellt tillgängliga MRAM (en typ av magnetiskt RAM-minne baserat på spinntronik) och ansvarade för fysiska mätningar och statistiska modeller för MRAMs tillförlitlighet.[2][3] Han återvände till Sverige och KTH 2005 i samband med att han fick anslaget Framtidens Forskningsledare från SSF.
Åkerman utnämndes 2008 till professor vid Göteborgs universitet.[1]
Hans forskargrupp har studerat spinntroniska oscillatorer och visade 2013 att så kallade magnetiska nanodroppar kan uppstå i dem, vilket blev första gången någon lyckats skapa och studera sådana droppar experimentellt. Förhoppningen är att kunna använda tekniken för att minska kostnaden för olika komponenter i bland annat mobiltelefoner och bilradar.[4]
Han har uppgett att han gillar tillämpad fysik, eftersom forskningsresultaten går att kommersialisera.[1]
Åkerman är gift och har tre barn.[1]
Utmärkelser redigera
- 2009 - Faculty of Science Research Award.[5]
- 2014 - Göran Gustafssonpriset i fysik för ”hans forskning inom spinntronik och nanomagnetism.”[6]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e] ”Fysikprofessorn som inte ger sig förrän det funkar | Chalmers”. www.chalmers.se. https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Johan-%C3%85kerman.aspx. Läst 20 februari 2021.
- ^ [a b] ”Han sätter spinn på morgondagens it”. TechWorld. https://techworld.idg.se/2.2524/1.517929/han-satter-spinn-pa-morgondagens-it. Läst 20 februari 2021.
- ^ ”Johan Åkerman”. Forskning & Framsteg. 1 oktober 2013. https://fof.se/person/johan-akerman. Läst 20 februari 2021.
- ^ ”Johan Åkerman”. Gustafssons Stiftelser. https://gustafssonsstiftelser.se/pristagare-2014-johan-akerman/. Läst 20 februari 2021.
- ^ ”Forskarpris till fysiker med spinn | Expertsvar”. https://expertsvar.se/pressmeddelanden/forskarpris-till-fysiker-med-spinn/. Läst 20 februari 2021.
- ^ ”Göran Gustafssonprisen 2014”. KVA. 31 mars 2014. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210802130710/https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/goran-gustafssonprisen-2014. Läst 20 februari 2021.