Joakim Larsson (forskare)

svensk forskare

Joakim Larsson, född 1969 i Ljungby, är en svensk biolog känd främst för sina studier kring läkemedel och antibiotikaresistens i miljön.[11][12]

D.G. Joakim Larsson
Född1969
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs universitet, postdoctoral research, [1]
University of Texas at Austin, postdoctoral research, [2]
Göteborgs universitet, filosofie doktor, [3]
Memorial University Department of Ocean Sciences, [4]
Göteborgs universitet, master of science, [5]
SysselsättningForskare
ArbetsgivareSahlgrenska akademin (2003–2007)[6]
Sahlgrenska akademin (2007–2009)[7]
Universitetet i Cambridge (2007–)[8]
Sahlgrenska akademin (2009–2012)[9]
Sahlgrenska akademin (2013–)[10]
Redigera Wikidata

Larsson disputerade 2000 vid Göteborgs universitet.[13] Sedan 2012 är han professor i miljöfarmakologi vid avdelningen för infektionssjukdomar inom institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sedan 2016 är han även föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning (CARe) vid Göteborgs universitet.[14]

Forskning redigera

Larssons upptäckt att etinylestradiol bidrog till feminiseringen av fisk 1999[15] var en av de utlösande faktorerna för en allmän oro över läkemedel i miljön. Hans forskning om antibiotikaföroreningar från läkemedelstillverkning i Indien har fått betydande uppmärksamhet[16], bland annat i flera dokumentärfilme[17]r[18][19]. Denna och senare forskningsstudier från Larssons forskargrupp kring bland annat gränsvärden för utsläpp[20] har lett till olika samhällsåtgärder, bland andra:

  • Ett indiskt lagförslag att begränsa utsläppen[21]
  • Frivilliga åtaganden från många av världens största läkemedelsföretag att minska industriella utsläpp av antibiotika, samt utveckling av en internationell utsläppsstandard[22]
  • Införande av miljökriterier vid upphandling av läkemedel i Sverige och Norge
  • En revidering av den svenska modellen för generisk substitution av läkemedel som väger in företagens utsläppskontroll[23]
  • Flera FN-organ,[24] Europaparlamentet och G7 har uttalat ett internationellt behov av motsvarande åtgärder, inklusive ökad transparens i läkemedelsproduktionskedjan.

Joakim Larsson har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar[25]. Sedan 2018 tillhör han de 1% mest högciterade forskarna i världen [26]enligt Web of Science.

Priser och utmärkelser redigera

Larsson var mottagare av det första nationella priset för effektiv forskningskommunikation (2023) instiftat av Örebro universitet och Hamrin Foundation. [27]Han mottog även Eric K. Fernströms pris för unga, särskilt lovande och framgångsrika forskare år 2012.


Referenser redigera

  1. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, orcid.org , läst: 12 januari 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  11. ^ ”Joakim Larsson får nyinstiftat pris i forskningskommunikation”. akademiliv.se. 13 april 2023. https://akademiliv.se/2023/04/90926/. Läst 8 november 2023. 
  12. ^ Larsson, D. G. Joakim; Flach, Carl-Fredrik (2022-05). ”Antibiotic resistance in the environment” (på engelska). Nature Reviews Microbiology 20 (5): sid. 257–269. doi:10.1038/s41579-021-00649-x. ISSN 1740-1534. https://www.nature.com/articles/s41579-021-00649-x. Läst 8 november 2023. 
  13. ^ Larsson, Joakim (2000). Endocrine disruption in fish: sex ratios, secondary sex characters and estrogen-induced proteins. Göteborg: Vasastadens bokbinderi. Libris 7447329. ISBN 9162841041 
  14. ^ ”Centre for Antibiotic Resistance Research, CARe, University of Gothenburg” (på engelska). www.gu.se. 8 december 2023. https://www.gu.se/en/care. Läst 8 november 2023. 
  15. ^ Larsson, D. G. J; Adolfsson-Erici, M; Parkkonen, J; Pettersson, M; Berg, A. H; Olsson, P. -E (1999-04-01). ”Ethinyloestradiol — an undesired fish contraceptive?”. Aquatic Toxicology 45 (2): sid. 91–97. doi:10.1016/S0166-445X(98)00112-X. ISSN 0166-445X. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0166445X9800112X. Läst 8 november 2023. 
  16. ^ U. N. Environment (17 september 2020). ”Antimicrobial resistance: a global threat” (på engelska). UNEP - UN Environment Programme. http://www.unep.org/explore-topics/chemicals-waste/what-we-do/emerging-issues/antimicrobial-resistance-global-threat. Läst 1 december 2023. 
  17. ^ ”Superbugs: The Dark Side of India’s Drug Boom”. https://www.youtube.com/watch?v=ASBeOZlujSw. Läst 1 december 2023. 
  18. ^ ”The real price of cheap medicine” (på nederländska). BNNVARA. https://www.bnnvara.nl/videos/300875. Läst 1 december 2023. 
  19. ^ ”The Bacteria Threat” (på nb-NO). 1 april 2016. https://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/2016/MDDP11003016. Läst 1 december 2023. 
  20. ^ Bengtsson-Palme, Johan; Larsson, D. G. Joakim (2016-01-01). ”Concentrations of antibiotics predicted to select for resistant bacteria: Proposed limits for environmental regulation”. Environment International 86: sid. 140–149. doi:10.1016/j.envint.2015.10.015. ISSN 0160-4120. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412015300817. Läst 1 december 2023. 
  21. ^ ”Antibiotic pollution: India scores a global first with effluent limits – 2020” (på amerikansk engelska). ReAct. https://www.reactgroup.org/news-and-views/news-and-opinions/year-2020/antibiotic-pollution-india-scores-a-global-first-with-effluent-limits/. Läst 1 december 2023. 
  22. ^ ”Antibiotic Manufacturing Standard” (på amerikansk engelska). AMR Industry Alliance. https://www.amrindustryalliance.org/antibiotic-manufacturing-standard/. Läst 1 december 2023. 
  23. ^ Regeringen och Regeringskansliet (7 maj 2021). ”Uppdrag angående försöksverksamhet för en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/05/uppdrag-angaende-forsoksverksamhet-for-en-miljopremie-i-lakemedelsformanssystemet/. Läst 1 december 2023. 
  24. ^ ”Technical brief on water, sanitation, hygiene (WASH) and wastewater management to prevent infections and reduce the spread of antimicrobial resistance (AMR)” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789240006416. Läst 1 december 2023. 
  25. ^ ”Larsson D G J”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=qN_dRRcAAAAJ. Läst 1 december 2023. 
  26. ^ ”Highly Cited Researchers” (på engelska). Clarivate. https://clarivate.com/highly-cited-researchers/. Läst 1 december 2023. 
  27. ^ ”Joakim Larsson och Anna Duberg får pris för framstående kommunikation om forskning - Nyhetsarkiv - Örebro universitet”. www.oru.se. 13 april 2023. https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2023/varldsledande-antibiotikaforskare-far-priset--for-forskningskommunikation-jatteroligt/. Läst 1 december 2023.