Jevgenij Ivanovitj Aleksejev (ryska: Евгений Иванович Алексеев), född 13 maj 1843 i Sankt Petersburg, död 27 maj 1917 i Jalta, var en rysk amiral och ämbetsman.

Jevgenij Aleksejev
Född13 maj 1843
Sankt Petersburg
Död27 maj 1917 (74 år)
Jalta
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidRyska sjökadettkåren
SysselsättningMilitär
Befattning
Vicekung
Medlem av Riksrådet
FöräldrarAlexander II av Ryssland
SläktingarNikolaj Alexandrovitj av Ryssland (syskon)
Alexander III av Ryssland (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Guldsabel "för tapperhet"
Sankt Vladimirs orden, första klassen
Sankt Vladimirs orden, andra klassen
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Georgsorden, tredje klass
Meschidie-orden
4. klasse med sløyfe av Sankt Vladimirs orden for 20 kamper til sjøs
Osmanié-orden
Storkors av Hederslegionen
Sankt Stanislausorden, tredje klass
Sankt Stanislausorden, andra klassen
Sankt Annas orden, första klass
Storkors av Leopold II:s orden
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Sankt Annas orden, andra klass
Ryska vita örnens orden
Sankt Annas orden, tredje klass
Sankt Stanislausorden, första klassen
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden
Redigera Wikidata

Aleksejev inträdde vid unga år i ryska marinens tjänst och deltog i flera långväga expeditioner, var 1883-92 marinattaché vid ryska legationen i Paris och kommenderade under första sino-japanska kriget 1894-95 den då nybildade stillahavseskadern samt ledde ockupationen av Port Arthur. Han utnämndes sedan till adjutant åt chefen för Maringeneralstaben och tog som befälhavare för den ryska stillahavsflottan verksam del i de förbundna stormakternas väpnade intervention i det kinesiska boxarupproret 1900-01.

År 1898 fick han sig anförtrodd Kwantungområdets förvaltning samt utnämndes 1903 till ståthållare över generalguvernementet Amur och Kwantungområdet. På denna nya post utrustades han med mycket omfattande administrativa, militära och diplomatiska befogenheter, så att hans ställning närmade sig en vicekungs över hela ryska Östasien med tillhörande intressesfär i Manchuriet. På grund av den oduglighet, som han visade under rysk-japanska kriget, tvingades han i november 1904 att nedlägga överbefälet och 1905 ståthållarämbetet, men blev sistnämnda år ledamot av statsrådet. År 1909 dömdes han för tagande av mutor till tjänstens förlust och 10 000 rubel i böter.

Källor redigera