Jerry Obern Scheff, född den 31 januari 1941, är en amerikansk basist, mest känd för sitt samarbete med Elvis Presley under 1960-talet, och under 1970-talet som medlem av hans TCB Band, samt sin medverkan på The Doors' sista inspelningar.

Jerry Scheff
Jerry Scheff 2013.
FödelsenamnJerry Obern Scheff
Födelsedatum31 januari 1941 (83 år)
FödelseortDenver, Colorado, USA
GenrerRock and roll, R&B, pop, Jazz
RollMusiker
InstrumentElbas, Kontrabas
År som aktiv1958-
Relaterade artisterElvis Presley, TCB Band, The Doors, Elvis Costello
Webbplatshttp://www.jerryscheff.com

Biografi redigera

Scheff växte upp i Vallejo i Kalifornien. Efter att ha gjort värnplikt i den amerikanska flottan återvände han till Kalifornien där han fick olika uppdrag som studiomusiker i Los Angeles. Efter att ha uppträtt på the Sands nattklubb i Los Angeles tillsammans med den då 16-årige Billy Preston, Merry Clayton, och Don "Sugarcane" Harris, så medverkade han 1966 på sin första skivinspelning, The Association's "Along Comes Mary".[1] Detta ledde vidare till att han tidigt fick medverka vid många andra skivinspelningar med Bobby Sherman, Johnny Mathis, Johnny Rivers, Neil Diamond, Nancy Sinatra, Pat Boone, Sammy Davis Jr., Bobby Vinton, The Monkees, The Everly Brothers, och the Nitty Gritty Dirt Band. 1971 medverkade han på skivan L.A. Woman, det sista albumet med The Doors med Jim Morrison,[2] där Scheff spelade bas på samtliga skivspår.[3]

I juli 1969 blev Scheff en av medlemmarna i Elvis Presley's turneband the TCB Band. Han medverkade i Presleys konserter från den 31 juli 1969 till den 23 februari 1973, och från den 24 april 1975 fram till Presley's sista show den 26 juni 1977 på den numera rivna Market Square Arena i Indianapolis, Indiana. Han medverkar på Elvis Presleys RCA-album som till exempel Aloha from Hawaii Via Satellite (Elvis' live-sända TV-konsert 1973), Elvis in Person at the International Hotel, Las Vegas, Nevada, On Stage, That's the Way It Is, i dokumentärfilmen Elvis – That's the Way It Is (1970), Elvis as Recorded at Madison Square Garden, i dokumentärfilmen Elvis On Tour (1972), From Elvis Presley Boulevard, Memphis, Tennessee and Moody Blue, bland många andra.

På senare år arbetade Scheff med Willy DeVille, Bob Dylan, John Denver, Elvis Costello, The Doors, Sam Phillips, Richard Thompson, och många andra artister.[1] Scheff var också basist för Southern Pacific på deras debutalbum. Han medverkade 1987 i den på kabel-TV sända konserten Roy Orbison and Friends, A Black and White Night. I juni 2009 spelade han för utsålda hus i Breda, Holland, med de kvarvarande medlemmarna av TCB Band.[4]

Scheff har tre söner: Jason, Darin, and Lauren Scheff.[5] Jason var basist i Chicago från 1985 till maj 2016. Jason Scheff var medförfattare till sången "Bigger Than Elvis", en av låtarna på Chicagos 21:a studioalbum "Stone of Sisyphus" som avsågs ges ut i mars 1994. Sången är sonen Jasons hyllning av sin pappa Jerry, med sång av Jason och med Jerry på bas. Som rutinerad studiomusiker spelade Jerry in "bas-spåret" innan sångpålägg – ovetande om textens innehåll med Jasons hyllning till honom. Skivan blev överraskande nobbad av skivbolaget och släpptes officiellt först 2008, men sången "Bigger Than Elvis" återfinns i samlingsvolymen Chicago: The Box från 2003[6] samt i många webversioner till exempel på Youtube.[7]

Scheff författade 2012 sin musikaliska självbiografi med titeln Way Down: Playing Bass with Elvis, Dylan, the Doors, and More: The Autobiography of Jerry Scheff.[1]

Scheff uppträdde i två konserter 2013 och 2014 i Birmingham (UK) med sångaren Janson Bloomer, där de framförde de mest kända låtarna från Elvis Presley, Bob Dylan, och the Doors.

I november 2017 uppträdde Scheff igen med Janson Bloomer och hans band, denna gång i New Brighton (UK).

Sedan hösten 2017 är Scheff bosatt på Lilla Ön i Floda utanför Göteborg, där han samarbetar med Ulf Nilsson, mångårig medlem i The Cadillac Band.[8][9]

Diskografi redigera

Bibliografi redigera

  • Scheff, Jerry (2012) (på engelska). Way down: playing bass with elvis, dylan, the doors and more - the autobiog. Hal Leonard Corporation. Libris 21581916. ISBN 978-1-61713-032-8 

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Jerry Scheff, 30 april 2018.
  1. ^ [a b c] Scheff, Jerry (2012). Way Down: Playing Bass with Elvis, Dylan, the Doors, and More (1st). Milwaukee, Wisconsin: Backbeat Books. ISBN 9781617130328. OCLC 752067800. http://www.worldcat.org/oclc/752067800. Sammanfattning (March 29, 2012). 
  2. ^ Album Liner notes for L.A. Woman by The Doors [DVD-A booklet]. Elektra (62612-9); in 2000 Liner notes
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150602004928/http://www.goldminemag.com/article/robby-krieger-reopens-the-door-to-the-%E2%80%98l-a-woman%E2%80%99-sessions. Läst 15 maj 2018. 
  4. ^ Nancy De Fleurquin, Olav Pawlenko (1 september 2009). ”“100 jaar Parker – 1.000 X ELVIS””. ElvisMatters. http://elvismatters.com/index.php?pagina=uitgave&uitgave_id=26&artikel_id=252. Läst 15 maj 2018. 
  5. ^ Jerry Scheff entry @Google.com (see right-hand side, next to "Children:" Retrieved 6-4-2016.
  6. ^ ”Songfacts - Bigger than Elvis by Chicago”. Songfacts. http://www.songfacts.com/detail.php?id=10649. Läst 18 maj 2018. 
  7. ^ ”YouTube - Chicago - Bigger Than Elvis”. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=dqRbFxM6zXk. Läst 18 maj 2018. 
  8. ^ Kent Eikeland (9 februari 2018). ”Världsberömd basist fann paradiset i Floda”. Göteborgs-Posten: s. 34-35. Läst 15 maj 2018. 
  9. ^ Ann-Charlotte Edgar (7 augusti 2018). ”Presley hyllas på Lilla Ön”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180816130139/https://www.lerumstidning.se/2018/08/presley-hyllas-pa-lilla-on/. Läst 16 augusti 2018. 

Externa länkar redigera