Jean-Joseph Mounier, född den 12 november 1758 i Grenoble, död den 26 januari 1806 i Paris, var en fransk politiker, far till Claude-Philibert-Édouard Mounier.

Jean-Joseph Mounier.

Mounier blev 1779 advokat och 1783 domare i Grenoble samt föreslog den ryktbara 20 juni 1789 som medlem av tredje ståndet bland états généraux, att församlingen inte skulle åtskiljas, innan den givit Frankrike en konstitutionell författning ("eden i bollhuset"). Mounier fick därpå en plats i författningskommittén. Då församlingen förkastade tvåkammarsystemet och kungens absoluta veto, slöt han sig till monarkisterna, och då det bestämdes, att nationalförsamlingen skulle förläggas till Paris, nedlade han i oktober 1789 sitt mandat och for året därpå utomlands. Han upprättade 1795 en mycket besökt uppfostringsanstalt i Weimar, men återvände 1801 till Frankrike, där han blev prefekt och, 1805, conseiller d’état. Bland hans skrifter märks främst hans berömda, i Schweiz utgivna Recherches sur les causes qui ont empêché les Français de devenir libres (1792).

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mounier, Jean Joseph, 1904–1926.